Fredrik Stork

Låt oss bli riktigt nördiga för en stund. Även om växtodlingsprogram kanske inte ligger högst i kurs när våra läsare rankar sina favoritämnen så kan det vara en ack så viktig teknik. Men vad ska man satsa på?

I den här första delen tar vi oss an marknadsledaren Dataväxt, med hjälp av Alexander von Bothmer som har använt tjänsten i några år. Företagets programvara har utvecklats i raskt takt de senaste åren. Och det är en utveckling som har varit långt ifrån smärtfri. En känd lantbrukare säger till exempel till ATL att just problemen med Dataväxt är ett av de vanligaste diskussionsämnena lantbrukare emellan.

Ämnet kommer också snabbt på tal under samtalet med Alexander von Bothmer, driftledare på Agroelit AB, som sköter jordbruket på Stjärnholms Gård och Ekensholms Gård utanför Malmköping.

– Jag tycker att Dataväxt är ett bra program. De har bra funktioner och bra support, men däremot är det lite osäkert, det kraschar lite för ofta, säger han.

Alexander von Bothmer jobbar på Agroelit AB som sköter jordbruket på Stjärnholms Gård och Ekensholms Gård utanför Malmköping. Tillsammans handlar det om växtodling på drygt 300 hektar plus entreprenadjobb.

Det märks också i lantbruksgrupperna på nätet, där inloggningsproblemen är ett återkommande diskussionsämne.

– Just det där är så viktigt att det funkar. Jag som kör mycket över telefonen går exempelvis in och lägger in olika sprutningar. Måste jag i stället göra det om ett dygn är det risk att det inte blir gjort.

Annars uppskattar han bredden på programmet, att man kan lägga in allt ifrån ekonomi till enklare fältarbeten och maskinkostnader.

– Men framför allt är sprutjournalerna väldigt bra, då får man allt på ett ställe och programmet fyller i alla självklara grejer som karensdagar.

Ett annat plus är att utdaterade preparat snabbt plockas bort från listorna och att det är enkelt att genomföra kontroller. Att Dataväxt har appar som är specialanpassade för mobilen och surfplattan ger också ett enormt mervärde, eftersom webbläsarvarianterna sällan håller måttet, enligt Bothmer.

– Jag skulle gärna vilja ha en enklare synkning av maskindata, så man exempelvis kan koppla ihop John Deere och Dataväxt, säger han.

<h3>Språkförbistring mellan traktor och tröska</h3>

Även om tillverkarna skissar på gemensamma plattformar är det troligtvis långt kvar innan alla maskiner kan prata med varandra. Här har traktorerna kommit långt, men att få traktorn att prata med tröskan är fortfarande en utmaning när man blandar märken. Än värre blir det om man också vill att datan ska in i växtodlingsprogrammet.

– I de bästa av världar skulle Dataväxt kunna hantera all maskindata, även om My John Deere också skulle kunna ersätta Dataväxt till stor del.

– Egentligen kanske det är där man landar, då skriver man bara in när man sår, vad man sår, och sen loggar den allt. Det beror nog på att jag bara har använt Dataväxt hittills. Men John Deeres program ingår när du köper traktorn.

Svagheterna då? Ja, sådana finns också. Bland annat efterfrågar Alexander von Bothmer en bättre synkning mellan lantbruk.se och Dataväxt, som i dag kräver mycket manuell handpåläggning när skördekarteringarna ska läsas in.

Dessa samlas in via USB från Trimble-skärmen i tröskan och måste sedan laddas upp till lantbruk.se, för att därefter överföras till Dataväxt, förklarar Alexander von Bothmer.

Systemleverantörerna vill i förlängningen också att datan ska användas för precisionsodling. Gården var visserligen tidigt ute med N-sensorn och samlar även in skördedata som används till att analysera allt från vildsvinskador till dräneringsåtgärder. Men i övrigt använder de inga styrfiler utöver för kväve. Några djuplodande analyser har de heller inte gjort ännu.

– Jag har inte kollat på mer än avräkning och proteinhalter, och jag kan inte säga att jag märker så stor skillnad heller. Proteinhalterna ligger ofta jämnt. Om det är bra eller dåliga proteinhalter är en annan fråga.

I inloggat läge är det lätt att få fram all fältdata genom att klicka på valfri åkerlapp. Här finns flikar för utsäde och växtskydd samlat med skördedata och mycket annat.

<h3>FAKTA: Alexander von Bothmer om Dataväxt</h3>Årskostnad: 1 500 kronor + 5 kronor per hektar. ”De pengarna har man igen om man slipper kladda på papper”, säger Alexander von Bothmer.PlusBra sprutjournalerSpecialbyggd ipad- och mobilappFöljer lagstiftningen vilket underlättar kontroller.MinusVissa inloggningsproblem (men det har blivit bättre)Bristfällig maskinkoppling och synkning av maskindata, vilket kräver handpåläggning.<h3>FAKTA: Om serien</h3>Har du tips på växtodlingprogram och appar som kan passa i serien får du gärna mejla eller ringa till vår reporter Fredrik Stork. Serien är inte begränsad till rena växtodlingsappar utan kan även inkludera programvaror för maskin- och fältövervakning och allt däremellan.Övriga delar i serien listas här nedan:<a href="https://www.atl.nu/teknik/en-combo-av-nasgard-och-datavaxt-hade-varit-alla-tiders/">”En kombo av Näsgård och Dataväxt hade varit alla tiders”</a><a href="https://www.atl.nu/teknik/kemikollen-ar-flaggskeppet/">Näsgård – danskt program anpassat för Sverige</a><a href="https://www.atl.nu/teknik/sa-fungerar-de-olika-vaxtodlingsprogrammen/">Så bra är Dataväxt – ATL djupdyker i växtodlingsprogrammen</a><a href="https://www.atl.nu/teknik/sa-ska-datavaxt-na-ut-till-fler/">Så ska Dataväxt nå ut till fler</a>

Hur bra är egentligen de olika lantbruksprogrammen? I en ny serie möter ATL användarna för att höra mer om valen, klagomålen och önskemålen. Vi börjar med marknadsledaren Dataväxt.

Hur bra är egentligen de olika lantbruksprogrammen?

Dataväxt – här är appens styrkor och brister

Växtodling

Ny serie i ATL: Vi börjar med Dataväxt. Här lyfter användaren Alexander von Bothmer fram fördelar och nackdelar.