Malin Eborn

”Det kan vara bra att börja tänka på vilka fönster för ökad jordbearbetning och hantering av fleråriga ogräs som finns i gårdens växtföljd”, säger Rikard Andersson, ogräsrådgivare på Jordbruksverket.

<p><i>Detta är en artikel ur nr 3/2019 av tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, </i><a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1&_ga=2.158340346.159627734.1560719517-1186547781.1553119621">klicka här</a><i>.</i></p>

<p>Det omdiskuterade ogräsmedlet glyfosat är godkänt att använda fram till 2022 i EU. Vad som händer sedan är osäkert. Jordbruksverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet räknat fram hur ett eventuellt glyfosatförbud slår mot svenska gårdar. </p>

<p>För att spegla regionala och odlingsspecifika förhållanden bygger beräkningarna på fem fiktiva exempelgårdar i olika delar av Sverige. Allra hårdast slår ett eventuellt förbud mot spannmålsdominerade gårdar i Götalands och Svealands slättbygder. Här beräknas täckningsbidraget reduceras med 1 200 till 1 600 kronor per hektar och år.  </p>

<p>– Det är en stor summa pengar i förhållande till vad växtodling generellt ger på sista raden, säger Rikard Andersson, ogräsrådgivare på Jordbruksverket. </p>

”Glyfosat är en herbicid som på många sätt ändrat hela sättet att odla, så ett förbud får betydande konsekvenser för hela odlingssystemet”, säger Rikard Andersson, ogräsrådgivare på Jordbruksverket och en av talarna på HIR Skånes Jordbrukardagar.

<p>Den stora intäktsförlusten, uppskattad till mellan 200 000 och 400 000 kronor per år på den spannmålsdominerade 500 hektar stora gården, beror på att man med största sannolikhet inte hinner så höstvete efter höstvete utan att ha tillgång till glyfosat. I en sexårig växtföljd har höstvete därför ersatts av vårkorn på två ställen. </p>

<p>På exempelgården med vall i norra Sverige ger glyfosatförbudet också en stor intäktsförlust, 195 000 kronor per år, räknat på 200 hektar. Här är orsaken en förlorad vallskörd eftersom vallen måste brytas tidigare mekaniskt jämfört med kemiskt. Samma antagande, att möjlighet till den sista skörden tagits bort innan vallen bryts, har gjorts även på de andra gårdarna med vall. </p>

<h3>Här är det störst kostnadsökning</h3>

<p>Utan glyfosat krävs överlag en ökad och tidigarelagd jordbearbetning i odlingen. Ett förbud mot herbiciden höjer också kravet på maskinkapacitet och behovet av arbetskraft eftersom jordbearbetningen ska ske i en redan arbetsintensiv period på växtodlingsgårdar. Detta drar upp kostnaden på alla exempelgårdar. </p>

<p>Men allra störst kostnadsökning per hektar får gårdar med sämre arrondering eftersom jordbearbetningsinsatserna blir dyrare på mindre arealer. Det illustreras av exempelgården med vall och vårsäd på Sydsvenska Höglandet med 100 hektar. På gården är fälten cirka 2 hektar istället för ungefär 10 hektar som i de andra exemplen. Kostnadsökningen ligger här på 350 kronor hektar jämfört med till exempel spannmålsgården med 500 hektar, där kostnaden ökar med 280 kronor per hektar.  </p>

<h3>”Risk för sämre etablering”</h3>

<p>Den skånska spannmålsgården med totalt 200 hektar och sockerbetor i växtföljden klarar sig lindrigast undan ett förbud sett till täckningsbidraget per hektar. Här förväntas inte växtföljden ändras. Men täckningsbidraget minskar trots detta med 950 kronor per hektar på grund av lägre skörd och ökade kostnader.  </p>

<p>Enligt Jordbruksverkets antagande minskar skördeutbytet generellt med 5 procent vid ett förbud. </p>

<p>– Vi vill flagga för att det finns risk exempelvis för sämre etablering och att detta får en skördepåverkan. Men exakt hur stor påverkan på skörden det blir är svårt att precisera, säger Rikard Andersson. </p>

<p>Antagandet kommer i vissa fall vara en underskattning och i andra fall en överskattning. Men utan glyfosat får lägligheten ett större genomslag vilket kan påverka skördeutbytet när det gäller både mängd och kvalitet. På den spannmålsdominerade gården i Mellansverige och den skånska växtodlingsgården har en potentiellt lägre spannmålsskörd en betydligt större påverkan på det ekonomiska utfallet jämfört med ökade kostnader. </p>

<p>Beräkningarna uppskattar effekten av ett förbud på kort sikt. Vad som sker på 10 till 15 års sikt efter ett glyfosatförbud är svårare förutsäga. Några osäkerhetsfaktorer är vad som händer med populationer av ogräs, hur odlingssystem förändras och vilken ny teknik som utvecklas. </p>

<p>Även om det är långt ifrån klart om glyfosat finnas kvar som verktyg i odlingen efter 2022 kan det vara bra att redan nu väga in risken för en minskad lönsamhet i odlingen och hur man ska hantera det. Det kan vara viktigt vid investeringar eller om man tecknar fleråriga arrenden. </p>

<p>– Det kan också vara bra att börja tänka på vilka fönster för ökad jordbearbetning och hantering av fleråriga ogräs som finns i gårdens växtföljd, säger Rikard Andersson. </p>

<h3>Användning i Sverige </h3><p>Glyfosat har varit godkänt i Sverige och många andra EU-länder sedan 1970-talet och är den mest använda aktiva substansen i växtskyddsmedel i Sverige. Den årliga förbrukningen ligger på 600-700 ton per år.  I Finland och Danmark, används runt 900 ton respektive 1200 ton per år. Bakgrunden till att Finland har en större förbrukning är bland annat att andelen direktsådd är större där. Att Sverige har en större andel vall jämfört med Danmark kan förklara varför den danska förbrukningen är något högre än den svenska.  </p><h3>Het politisk fråga </h3><p>Glyfosat är tillåten för användning till 2022 i EU. Under hösten 2017 rådde en infekterad debatt i EU:s medlemsländer om huruvida glyfosat skulle få ett förnyat femårigt godkännande eller inte. Kritiker menar att substansen är cancerframkallande. EU:s kemikaliemyndighet, ECHA, konstaterade i en rapport i mars 2017 att glyfosat sannolikt inte är cancerogent.  Det pågår också en stor mängd rättsprocesser rörande glyfosat och växtskyddsmedlet Roundup i USA. Tidigare i år dömdes tillverkaren Monsanto att betala ett mycket stort skadestånd till en man som insjuknat i cancer efter att ha använt växtskyddsmedel innehållande glyfosat.</p>

<p>Utan glyfosat kan täckningsbidraget sjunka med cirka 1 000 till 1 500 kronor per hektar, visar Jordbruksverkets uppskattning. Hårdast drabbas spannmålsgårdar i Mellansverige.</p>

Här finns gårdarna som drabbas hårdast.

Så slår ett förbud mot glyfosat över landet

Lantbruk

Jordbruksverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet räknat fram hur ett eventuellt glyfosatförbud slår mot svenska gårdar.