Torbjörn Esping

– Alla varnade mig från att göra en sådan här lösning, säger Agne Josephsson som generationsskiftat på ett ovanligt sätt.

Tre av de fem barnen tog över gården och delade fastigheten i tre delar. De två sönerna Per och Lars Josephsson och svågern Andreas Elbing bildade sedan ett gemensamt aktiebolag för driften, med Agne som ordförande.

Per och Lars Josephsson har ett driftsbolag ihop med svågern Andreas Elbing (vänster). Alla tre är ingenjörer och sköter lantbruket på fritiden. Tröskan är en Duetz Fahr från 1984.

Agne, 76, sitter i skuggan och följer hur hans gamla tröska från 1984 går fram och tillbaka på fältet med maltkorn. Sönerna och svågern turas om att köra tröska och traktor. Det gäller att hinna med hela skörden på semestern. För de tre är till vardags ingenjörer och jobbar på Axis, Disab och Ericsson, som data-, maskin- respektive elektroingenjörer.

Tillsammans kompletterar de varandra på gården. Och tillför ett annat tänk.

­– Allt vårt tekniska kunnande genom utbildningar och jobbet bidrar till att vi kan reparera mycket själv i verkstaden, säger Lars, som också gått en lantbruksutbildning.

– När Agne har baserat mycket på erfarenhet har vi grävt djupare i teorin bakom. Det har vi ibland haft nytta av, ibland har vi krånglat till det i onödan, säger Andreas Elbing.

­– Jag tror inte jag har jättestor nytta av att vara ingenjör i lantbruket, det kanske är felsökningsförmåga, säger Per Josephsson.

­– Det stora är att man får en variation från kontorsarbetet, att man gör något helt annat och gör det för sig själv i stället för ett stort företag.

Per och Lars Josephsson har ett driftsbolag ihop med svågern Andreas Elbing (mitten). Alla tre är ingenjörer och sköter lantbruket på fritiden.

Att ha driften i ett aktiebolag är ekonomiskt fördelaktigt, där del av vinsten tas ut som utdelning.

­– Eftersom vi alla har andra heltidsanställningar hade det mest blivit skatt om vi haft all lantbruksverksamhet i enskilda firmor, säger Andreas Elbing.

För att undvika konflikter i företaget var det långa diskussioner i förväg om de problem som kan komma upp.

– Det skulle kunna vara riskabelt att vara svågern som jobbar med bröderna och svärfar. Men det funkar väldigt bra här.

Och för att kunna kombinera gården med ett vanligt kontorsjobb sköts det mesta digitalt med mejl och sms. Mötena är få trots att de tre bor inom synhåll från varandra.

­– Man kan på en liten stund i soffan på kvällen lösa ganska mycket, utan att träffas eller ens ringa, säger Andreas Elbing.

– Det som är det svåra när det gäller att kombinera lantbruk med ett ordinarie jobb, det handlar om sprutningen, det blir ibland tidiga morgnar sedan till jobbet, säger Lars Josephsson.

Per Josephsson, elektroingenjör och bonde.

Driften på gården med lerig jord söder om Ringsjön är konventionell. Men ändå ovanlig. De odlar vare sig sockerbetor eller raps. Problemen med sniglar och insekter är för stora för rapsodlingen. I stället håller de sig till de fyra sädesslagen plus fröodling av rajgräs.

­– I och med att vi jobbar heltid allihopa och driver det på vår fritid är vår filosofi att inte komplicera det för mycket. Men rajgräset är lite utmanande, säger Andreas Elbing.

En annan filosofi är att hålla nere kostnaderna. Och så länge de det finns reservdelar till den lättmekade tröskan är den lönsam.

– Anledningen är ekonomisk. Vi har en billig tröska här som vi inte behöver betala av så mycket på, säger Lars Josephsson.

­– Hittills har det varit en billig tröska för oss eftersom inga allvarliga incidenter har hänt.

<h3>Ämnaröd Lantbruk AB</h3>• Bolagsform: Aktiebolag.• Ägare: Andreas Elbing, Lars Josephsson och Per Josephsson.• Verksamhet: Konventionell växtodling.• Antal anställda: 0.• Omsättning: 1,6 Mkr.• Resultat: 0,4 Mkr.• Vinstmarginal: 25 procent.• Areal: Totalt 120 hektar, 110 hektar odlas. 20 hektar vall. 90 hektar havre, korn, råg, vete och rajgräsfrö.

Hur går det när tre ingenjörer tar över gården och använder en nästan 40 år gammal tröska? Och struntar i raps och betor?Jo, förra året blev vinstmarginalen 25 procent.

Annorlunda generationsskifte blev vinstmaskin

Företagande

Hur går det när tre ingenjörer tar över gården och använder en nästan 40 år gammal tröska? Jo, förra året blev vinstmarginalen 25 procent.