Fredrik Stork

Med hjälp av Logmaster går det att kartlägga en hel del fältarbeten. Men man kan också räkna ut hur mycket tid och pengar man lägger på transporter.

Från outvecklad till ovärderlig. Ungefär så stort är spannet när ATL pratar med några av Dataväxts äldsta Logmasterkunder. Samtliga har mer eller mindre varit med från start, och tillsammans lyfter de fram både fördelar och nackdelar med tekniken.

Ett genomgående dilemma, som alla tre belyser, är framför allt att loggningen av fältets ytterkanter inte alltid fungerar när man kör yttervarvet först.

– Ibland kan man tappa ett eller två varv som man inte får med. På så sätt är det svårt att använda den som debiteringsverktyg, säger lantbrukaren Arne Karlsson i Östergötland.

Det innebär alltså i värsta fall att en hel del yta, bränsle och tid inte räknas med.

Förslaget som han har fått från Dataväxt är att först styra traktorn mot mitten av fältet. Men beroende på redskap fungerar den åtgärden inte alltid optimalt.

Däremot lyfter han fram att man kan få fram mycket intressant data från systemet, och speciellt värdesätter han bränsleförbrukningen.

– Bränslet är ju en viktig del i dag, men det är också positivt att man kan regga vilka arbeten som har gjorts.

Börjar man exempelvis tvivla på om man verkligen har kört ut gödsel på ett skifte kan man enkelt gå in och kolla om det är gjort eller inte, förklarar Jönköpingslantbrukaren Henrik Svensson, som själv är inne på samma linje. Som faktureringsverktyg fungerar Logmaster dock sådär om man jämför med de tider som de anställda själva klockar, enligt Henrik Svensson.

Den lilla datorlådan Logmaster kopplas in direkt på Canbus-systemet, och får därmed omedelbar åtkomst till bränsleförbrukningen. Lådan innehåller även en GPS som loggar alla körningar på fältet och vägen.

Han tycker inte att tekniken är riktigt färdigutvecklad i dag, och saknar bland annat möjligheten att automatiskt logga vilka redskap som sitter bakom traktorn. I dag måste detta skrivas in manuellt för att man ska få tillförlitlig data.

Mest positiv är Arvid Holm, som tycker att tekniken borde sitta i alla traktorer som någon gång lämnar gården.

– Jag anser att den här grunkan har betalat av sig fort. Jag ligger nog redan tre år plus med tanke på allt man glömmer skriva upp manuellt, speciellt också när man får betala för preparatet som man ska köra ut, säger Arvid Holm.

Förutom första varvet, som kan krångla lite, upplever han att systemet är tillförlitligt till 99 procent. Han vill inte alls ha mer automation utan känner sig trygg med att han själv kan tagga arbetsinsatserna i efterhand.

– Vi kör en hel del med maskinerna men delar även maskiner med andra gårdar, och då får man koll på exakt var maskinerna har rullat och vem som ska betala.

Inom ramen för maskinsamarbeten fungerar Logmaster därför extra bra, tycker Arvid Holm, som även säger sig ha fått belägg för att odlingen på vissa fält inte lönar sig.

– Den känslan man har, att vissa fält är mer olönsamma än andra, blir bekräftad. Man ser tydligt att det tar tid med vissa skiften. Samtidigt har man de fält man har, och det är svårt att göra åtgärder när arrenderingen är som den är. Däremot kan man snabbt se skiften som är mer lämpliga för träda.

Henrik Svensson berättar att han i stället har hittat andra nyttoområden än de han hade tänkt sig från början.

– Jag har exempelvis snöröjning och då kan man se exakt var de anställda har kört, men också var maskinerna är just nu. Man kan också effektivt dela upp körningarna, om man exempelvis har flera kunder på ett industriområde. Men man kan också logga exakt när man är klar.

<h3>Så används Logmaster</h3>Tillsammans har intervjupersonerna hittat flera användningsområden för Logmaster. Här är några av dem:• Som faktureringsunderlag.• För debitering inom maskinsamarbeten.• Som extra stöldskydd genom möjligheten att rita upp en zon som traktorn aldrig får lämna.• För att räkna ut fältens totala avkastning i förhållande till insatserna i form av tid, bränsle och övriga insatsvaror.• Ha koll på vilka åtgärder som har gjorts på ett fält när minnet sviker.• Räkna på bränsleförbrukningen.• Kolla var anställda befinner sig av säkerhetsskäl, men också att de är på rätt fält.• Effektivisera snöröjningsfaktureringen, genom möjligheten att rita upp zoner i en karta som kartläggs och debiteras var för sig, exempelvis över ett industriområde.• Kunna visa att man inte varit på en plats och kört på en bil eller brevlåda under snöröjning.Arne KarlssonBeskriver sig själv som tekniknörd, och hakade därför på tjänsten direkt när den kom. Använder Dataväxts växtodlingsprogram sedan 1990-talet. Har i dag 45 dikor, maskinstationsverksamhet med gödseltunna, såmaskin och rundbalspress. Bor i södra Östergötland mellan Kisa och Gamleby.Henrik Svensson”Med anteckningsblock och penna kommer man också långt”, konstaterar Henrik Svensson som själv har fyra Logmaster-enheter. Lantbruket utanför Jönköping består av 300 mjölkkor och 320 hektar växtodling, varav 170 hektar vall, och lite entreprenadarbeten med tunna och press.Arvid HolmÄgare av Händene Entreprenad och Lantbruk AB utanför Skara. Verksamhet med växtodling, maskinsamarbete och maskinstation.Har tre enheter och är mer än nöjd.

Den lilla GPS-lådan Logmaster har pekats ut som ett effektivt faktureringsverktyg. Men rätt använd kan tekniken användas till så mycket mer. ATL har pratat med tre användare som både risar och rosar produkten.