Fredrik Stork

Tekniken för att plasta in rundbalar i sträng är beprövad och har funnits på marknaden i flera år. Men trots att många lyfter fram fördelarna med metoden har den ännu inte fått något större genomslag i Sverige. Helt fel, tycker Jörgen Svensson, som köpte sin inplastare 2014:

– Jag förstår inte de som avfärdar systemet innan de har räknat på det, säger han och förklarar att han ser två stora fördelar med metoden.

– Den ena är att man sparar väldigt mycket plast, men den stora grejen är att en kombipressad bal ofta är 1,25 meter i diameter medan vi gör dem 1,50 och då blir det så mycket färre balar att hantera. Vi räknade ut att det blir ungefär 800 balar färre på ett år.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/teknik/sa-okade-broderna-effektiviteten-med-sjalvgaende-foderblandare/">Öka effektiviteten med självgående foderblandare</a>

Jörgen Svensson äger både inplastare och balpress tillsammans med en granne. Eftersom gårdarna inte har överlappande behov av att använda maskinerna samtidigt fungerar samarbetet optimalt.

Att hyra in en kombipress, som gården gjorde tidigare, är naturligtvis smidigare. Men den höga maskintaxan gjorde till slut att Jörgen Svensson började se sig om efter alternativ. Med dagens plastkostnader har han räknat ut att han skulle betala 22 öre per kilo torrsubstans (TS) för den kombipressade balen medan inplastaren från Group Anderson gör att han kommer ner till 6,7 öre, räknat på samma innehållsmängd.

Den största skillnaden jämfört med tidigare är att inplastaren kräver att man tänker i nya banor, och att man inte blir lika flexibel under vallskördeperioden. För det första måste man utgå från att allt foder måste transporteras hem samma dag för att plastas. Men eftersom alla balar ska hem ändå kan man lika gärna göra allt samtidigt, resonerar Jörgen Svensson.

Jörgen Svensson föredrar att lagra balarna hemma på grusplanen eftersom det annars finns risk för att råttor och andra djur går på dem. I anslutning till planen hänger även rovfågelsliknande drakar för att skydda mot svartfågel.

För att metoden ska fungera optimalt är det också viktigt att man gör jämna och fina fodersträngar och balar. För annars kan de inplastade strängarna bli skeva och lägga grund till att det kommer in luft i fodret.

– Man måste vara omsorgsfull hela vägen. Men är man bara det så är det inte så jobbigt.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/bengt-drabbades-av-svart-sorja-i-traktortanken/">Bengt drabbades av svart sörja i traktortanken</a>

När balen placeras i maskinen trycker den ner en sensor som startar inplastningsprocessen.

Under vallskörden deltar det därför ofta tre personer i arbetet: En som kör pressen, en som kör balvagnen och en som kör plastaren. I år har gården även köpt in en självlastande balvagn från Group Anderson som är framtagen för att plocka upp gröna balar i farten. Hela lasset tippas sedan av på gårdsplanen, och därifrån plockas balarna upp en efter en med hjälp av ett balspjut och placeras i inplastaren. När balen läggs på plats trycker den ner en sensor som startar inplastningsprocessen och för maskinen framåt i samma takt som balen plastas in.

Med hjälp av den tillhörande fjärrkontrollen är det enkelt att styra maskinens funktioner, inklusive hur hjulparen ska vridas under framdriften.

– Man plastar 45 balar i timmen, och det är inte ofta man pressar mer än 20 balar i timmen. Så det är överkapacitet på plastaren egentligen. Det har sina fördelar, för då kan man stränglägga på förmiddagen och plasta på eftermiddagen eller gå i ladugården. Så plastaren klarar egentligen två pressar.

Under utfodringen plockas balarna enklast ut ur strängen med hjälp av ett balspjut. Men Jörgen Svensson brukar ibland göra ett snitt mellan balarna för att vara på den säkra sidan. Annars räcker det egentligen med att man lyfter upp balen med balspjutet för att plasten ska knäckas.

Jörgen Svenssons lantbruk plastar vanligtvis 1 500 balar om året. Men på grund av torkan blev årets vallskörd närmast halverad, vilket får konsekvenser. 10 procent av mjölkkorna kan komma att få gå till slakt.

Vilka gårdar passar inplastaren till?

– Detta passar egentligen alla där man inte får full effekt på en självgående hack. Rent ekonomiskt konkurrerar det ut de flesta system, säger han.

<h3>Fakta: Så mycket kostar det</h3>* Jörgen Svenssons lokala entreprenör debiterar 61 kronor per bal för plast och nät. Varje bal innehåller 275 kg TS, vilket ger lagringskostnaden 61/275=22 öre per kilo TS.* Storbalarna på 1,5 meter i diameter innehåller 450 kilo TS. Plasten på rulle kostar 670 kronor och räcker till 30 balar. Det ger en inplastningskostnad på 22 kronor per bal. Nätet kostar 8 kronor per bal. Totalkostnaden blir då 30 kronor och lagringskostnaden blir 30/450=6,7 öre per kilo TS.* Investeringskostnaden för ett system med press och plastare motsvarar ungefär investeringskostnaden för en kombipress, enligt Jörgen Svenssons prisöversikt.* Till fördelarna hör att gården får ett bra foder till en tredjedel av den tidigare plastkostnaden, och utan att man behöver slänga mer foder än tidigare på grund av mögelangrepp.<h3>Fakta: Slageryds lantbruk</h3>Bolagsform: Enskild firma, ägs av Jörgen och Karin SvenssonOmsättning: Ca sju miljoner kronor (2017)Vinstmarginal: ”några procent”Inriktning: Mjölk och nötköttsproduktion, skogsbruk med mera. Brukar cirka 200 hektar åker och hagmark. Producerar i huvudsak grovfoder till de egna djuren.<h3>Fakta: Jörgen Svensson om torkan</h3>Jörgen Svensson plastar ungefär 1 500 balar om året, men räknar i år med en halverad vallskörd. Gården säljer vanligtvis grovfoder, men till följd av sommarens svåra torka får gården i stället använda inköpt foder från februari för att klara sig fram till nästa skörd. Dessutom kommer besättningen på 140 mjölkkor troligtvis att bantas med tio procent.

Genom att lägga rundbalarna i sträng går det att pressa gårdens foderkostnader till ett minimum.– Rent ekonomiskt konkurrerar det ut de flesta system, säger mjölkbonden Jörgen Svensson.

Mjölkbonde: ”Konkurrerar ut de flesta system.”

Smart packmetod sparar över hälften av plasten

Teknik

Så ser ekonomin ut för dig som funderar på att plasta i sträng. ”Konkurrerar ut de flesta system”. ATL har tittat närmare på inplastaren VWX 660.