Cecilia Persson

Anders Bodewall var utsädesodlare i många år, i dag driver han potatispackeri och är grossist. Hans dotter Ellinor Bodewall arbetar också på företaget.

Företagaren Anders Bodewall var en av de större utsädesproducenterna åt chipsföretaget OLW i många år. Men när en sort fasades ut och en ny skulle börja användas 2014 flyttades odlingen till Danmark.

– De danska odlarna lade sig väl några öre lägre i pris och då fick de kontrakten i stället. Så då försvann en del odlare i Sverige, säger Anders Bodewall.

Han slutade med odlingen och satsade mer på verksamheten med potatispackeri och som grossist.

– Det blev bra för oss. Men visst kan jag sakna att odla. Jag är uppvuxen på lantbruk och gillar de momenten. Och jag hoppas verkligen att vi kan börja odla mer utsäde i Sverige, säger Anders Bodewall.

Det är närodlad Queen Anne-potatis som hanteras i Anders Bodewalls anläggning på Stora Mellösa Potatis när ATL är på besök. ”Jättefin skalfinish och nästan ingen frånsortering. Det gillar vi”, säger Anders Bodewall.

Utsädesodlingen kontrolleras i hög grad av ett antal sortföretag som verkar på en internationell marknad och som får royalty från odlingen. Den mesta av utsädesodlingen sker i länder som Tyskland, Nederländerna och Frankrike. Men med varmare klimat och ofta relativt kort avstånd mellan odlingarna ökar risken för skadegörare.

Anders Bodewall köper in utsäde till de odlare han samarbetar med. Han är kräsen och hade gärna sett att fler sorters sättpotatis kunde odlas i Sverige.

– Sortföreträdarna tycker tyvärr inte att det är så intressant att ha uppförökning i Sverige, trots att vi kanske har världens bästa förutsättningar med kalla vintrar som minskar riskerna, säger Anders Bodewall.

”Visst kan jag sakna att odla. Jag är uppvuxen på lantbruk och gillar de momenten. Och jag hoppas verkligen att vi kan börja odla mer utsäde i Sverige”, säger Anders Bodewall som avvecklade utsädesodlingen när kontrakten gick till utlandet 2014.

<h3>Räcker inte med det svenskodlade</h3>

Det svenskodlade certifierade utsädet som produceras är långt från tillräckligt.

– Jag gissar att någonstans runt 25–30 procent är svenskcertifierat. Sedan har många egen uppförökning och förädlar det i ett par år. Men resten är import och många sorter finns inte att få tag på i Sverige, säger Bengt Olofsson, utsädeskontrollant på Jordbruksverket.

När ATL ringer har han precis skickat 200 sättpotatisar ur ett 25 ton stort parti med importerat utsäde på analys. Knölarna ska till ett labb i Danmark – bland annat är det spår efter rotgallnematod man vill upptäcka i tid.

Förra året upptäcktes den fruktade lilla rundmasken i Halland, en bra bit från Kristianstadstrakten där det första fallet konstaterades 2018. Detektivarbetet för att förstå utbredningen och hur skadegöraren kommit hit fortsätter. En teori är att nematoden kommit via utsäde och i år satsar Jordbruksverket ännu mer på att ta prover på utsädespotatis från andra EU-länder.

– Vi vill förstå om vi har fortsatta risker för introduktion av rotgallnematoder, säger Sofia Windstam vid Jordbruksverkets växtregelenhet.

Inventeringen sker också i svensk åkermark och i potatisknölar.

- Då kan vi uppnå en bättre förståelse för hur stor spridning och etablering vi faktiskt har. Det vet vi inte i dag.

En odlare som får in skadegöraren i sina fält får en lång uppförsbacke framför sig:

– Rotgallnematoden är väldigt allvarlig och har dessutom extremt många värdväxter. Det är inte så lätt att hitta grödor som drabbade odlare kan odla på de här fälten. Och det krävs väldigt drakoniska åtgärder för att bli av med dem, säger Sofia Windstam.

<h3>”Då bestämmer sortägarna”</h3>

De senaste årens fall med potatiskräfta och inte minst rotgallnematod på ett fåtal gårdar i Sverige har spätt på oron för att få in smitta via utsädesimporten från andra EU-länder. Det menar utsädesodlaren Anders Persson som driver Kvistalånga lantbruk i Hässleholm.

Och om landets odlare får välja så är det svenskodlat utsäde de vill ha.

– Ja, man har förstått att det är friskare och efterfrågan har ökat. Men nu gäller det att utsädesodlingen i Sverige ökar. Det har varit lite svårt att få fler att börja odla utsäde, säger Anders Persson.

Anders Persson, Kvistalånga Gård har odlat utsädespotatis i många år. Han odlar även King Edward som är en fri sort. Det är en sort där utsädet inte går att få tag i från Storbritannien i år på grund av tullar efter Brexit.

Anders Persson odlar potatisutsäde på ungefär 80 hektar. En del är kontraktsodling och övrig odling kan han genom avtal sälja själv.

– Som odlare tycker jag om att själv sköta både odlingen och försäljningen direkt till andra bönder. Men nya sorter är ju skyddade och då bestämmer sortägarna.

Vad är viktigast för att lyckas som utsädesodlare?

– Man måste vara väldigt, väldigt intresserad av potatis. Odlarens intresse är viktigare än gården, brukar jag säga.

”Jag har länge lobbat för att vi ska kunna få odla högre klasser här i Sverige och inte behöva vara beroende av import och de senaste åren har det faktiskt lossnat lite”, säger utsädesodlaren Anders Persson, Kvistalånga Gård.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/satsar-pa-odling-i-danmark-och-sverige/">Nobbar Nederländerna – satsar på odling i Danmark och Sverige</a>

ATL TV: Kameror sorterar på Stora Mellösa Potatis:

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen src="https://api.screen9.com/embed/FwiWqOlYm0VbCFtlKIMCRqyqn4WFvjcmqj0Gn3mVJhx70qLSjcG4PBjs8CSSA4aN" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "Stora Mell\u00f6sa Potatis investerade i optisk sorteringsteknik f\u00f6r att minska kroppsarbetet i sorteringen - och snabba p\u00e5 processen.", "name": "Kameror sorterar potatisen", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/w/9/w9yPIeuzYbwLAqPtTxbfTQ_image/thumb.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/w/9/w9yPIeuzYbwLAqPtTxbfTQ_image/144p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/w/9/w9yPIeuzYbwLAqPtTxbfTQ_image/240p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/w/9/w9yPIeuzYbwLAqPtTxbfTQ_image/360p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/w/9/w9yPIeuzYbwLAqPtTxbfTQ_image/480p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/w/9/w9yPIeuzYbwLAqPtTxbfTQ_image/720p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/w/9/w9yPIeuzYbwLAqPtTxbfTQ_image/image.jpg?v=0"], "uploadDate": "2021-04-08T14:20:14", "duration": "PT1M29S", "interactionStatistic": {"@type": "InteractionCounter", "interactionType": "https://schema.org/WatchAction", "userInteractionCount": 74}, "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/FwiWqOlYm0VbCFtlKIMCRqyqn4WFvjcmqj0Gn3mVJhx70qLSjcG4PBjs8CSSA4aN"}</script></div>

<h3>Fakta: Några av bolagen som äger sorterna</h3>Meijer Poato, Nederländerna: Har sorter för pommes frites, chips och matpotatis, bland annat matpotatisen Melody. Finns på ett 60-tal marknader i världen. Har 250 utsädesodlare i framför allt Frankrike och Nederländerna. HZPC, Nederländerna: Har ett stort antal sorter, bland annat Amandine och Asterix. Exporterar till ett 90-tal länder, producerar cirka 900 000 ton utsädespotatis om året som odlas av 1 200 odlare, framför allt i Nederländerna och Frankrike.Danespo, Danmark: Danskt utsädesföretag som till största delen ägs av bondeägda DLF med ett 40-tal egna potatissorter. Bolaget har ett hundratal kontraktsodlare i Danmark, Holland och Tyskland men också i Sverige. som odlar utsädet och har också ett dotterbolag i Nederländerna.

Odlare vill gärna ha svenskt potatisutsäde, men många av sortföretagen väljer länder på kontinenten för sina kontrakt.– Jag hoppas verkligen att vi kan börja odla mer utsäde i Sverige, säger tidigare utsädesodlaren Anders Bodewall som slutade när danska odlare fick de nya avtalen.

Men många av sortföretagen väljer länder på kontinenten för sina kontrakt.

Nya skadegörare får fler att vilja ha svenskt utsäde

Växtodling

Odlare vill gärna ha svenskt potatisutsäde, men många av sortföretagen väljer länder på kontinenten för sina kontrakt.