Rör inte det goda skyddet mot smitta

Det svenska kontrollprogrammet med bland annat stickprov i olika led är effektivt. Bara några enstaka djurbesättningar per år drabbas av salmonella. Av de 3 000-4 000 människor som smitas med salmonella per år har 80-85 procent smittats utomlands, och av resten är det många som smittas via importerade livsmedel.

Det svenska salmonellaläget är alltså gott, och det är det tack vare en stor satsning från myndigheter och näring för att bekämpa smitta längs hela kedjan från foder till tallrik.

Avgörande för att det goda läget ska bestå är att staten fortsätter att ta en betydande del av ansvaret för såväl det förebyggande arbetet som bekämpningen av ett utbrott. Det finns signaler om att dagens situation är på väg att ändras.

För två år sedan kom en utredning signerad Christer Wretborn som föreslog en ny ansvarsfördelning mellan stat och näring vid just salmonellautbrott. Utredningen är placerad i skrivbordslådan men ett latent orosmoment.

Högaktuellt är däremot det förslag om regressrätt som förra månaden fick klartecken i lagrådet. För tio år sedan drabbades 49 djurgårdar i Östergötland av salmonella. Staten ville vältra över kostnader på 82.5 miljoner kronor till foderfabrikanten Lantmännen men hade inte stöd i lagen, regressrätt, för det. Nu är en lagändring alltså på gång, med stora konsekvenser för både foderfabrikanter och enskilda djurbönder om smittan slår till.

Att hålla folk och fä fria från smittor är högprioriterat. Sjukdomar vållar lidande och kostnader, och just salmonella är ju en sjukdom som kan drabba såväl människor som djur. Att näring och stat kontinuerligt ser över regler, försäkringar och kontrollprogram är mycket viktigt.

Animalieproducenterna har självfallet ett stort ansvar för sin produktion, men att vältra över mer kostnader på dem är fel. Det innebär bara ytterligare utslagning av svensk produktion och mer import från länder med ett helt annat salmonellaläge. Djur- och folkhälsan står på spel.