Ulf Aronsson

"Mer än 900 av skogens arter är hotade - främst av avverkningar". Så skriver Naturskyddsföreningen i en debattartikel i maj i fjol. Argumentationen känns igen från andra miljöorganisationer: Av Sveriges 4 273 rödlistade arter har 1 827 anknytning till skogen. 908 av dessa klassas som hotade. Och den största negativa påverkansfaktorn för de rödlistade arterna är avverkning, allt enligt Artdatabankens rödlista. Därför måste avverkningen minska och skogsbrukets metoder ändras, är miljörörelsens argumentation.

Men Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna, anser att rödlistan är missvisande.

– Jag har granskat ett urval av arter och en stor del av de där avverkning anges som negativ påverkansfaktor finns också i jordbrukslandskapet. Det är arter kopplade till trädbärande betesmarker och som påverkas lika negativt av igenväxning. Ofta är det arter som behöver grova ädelträd, och i den mån dessa avverkas är det sällan en skogsbruksåtgärd.

Andra exempel är gulsparv och ortolansparv, som minskat kraftigt på grund av ändrat jordbruk. I stället har hyggen blivit en viktig livsmiljö för dem, men trots det anges avverkning som en negativ påverkansfaktor. På Gotska Sandön finns sju - åtta arter vedlevande skalbaggar som bara lever där. Som största negativa påverkansfaktor anges avverkning, trots att Gotska Sandön varit nationalpark i över 100 år.

– Även för många brandberoende arter anges avverkning som negativ påverkansfaktor, trots att flera av dem inte ens nyttjar träd. För brandnäva och svedjenäva uppger Artdatabanken att hyggen och markberedningsfläckar är viktiga livsmiljöer i brist på brand, samtidigt anges avverkning som en negativ påverkansfaktor, säger Gunnar Lindén.

– Avverkning verkar användas schablonmässigt som negativ påverkansfaktor i rödlistan. Man måste också skilja på negativ påverkan och hot. Det är klart att avverkning på Gotska Sandön skulle ha negativ påverkan på skalbaggarna, men det är ju inget hot, precis som det inte är skogsbruket som hotar arter kopplade till trädbärande gräsmarker. När arterna klumpas ihop blir det väldigt många, rödlistan blir vilseledande och i debatten blir tolkningen att skogsbruket är ett hot.

– Skogsbruk är inte oproblematiskt, många arter missgynnas, men huvuddelen kommer att klara sig bra tack vare avsättningar och hänsyn, säger Gunnar Lindén.

Sebastian Sundberg, konsulent på Artdatabanken, medger att det kan finnas missar i rödlistans klassificeringar:

– Klassningarna är rätt i det stora hela, även om en del kan vara tveksamma. Men det är bra att felaktigheterna påpekas, det leder till förbättringar.

Enligt Sebastian Sundberg finns många arter som hotas av både skogsbruk och igenväxning. Många skogar är antingen väldigt täta eller väldigt glesa, det vill säga hyggen, och det finns inte så mycket däremellan. Han håller också med om att huvuddelen av de rödlistade arterna kommer att klara sig bra tack vare avsättningar och hänsyn.

– Men det är inte tillräckligt. Vi har riksdagsbeslut på att alla arter ska finnas kvar. Och rödlistan är det bästa vi har för bedömning av arternas utveckling, den görs efter internationella kriterier och bygger på vetenskapliga bedömningar av kunniga människor.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/plantering-ocksa-hem-for-mangfald/">Plantering lika artrik som nyckelbiotop</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/halften-inte-nog/">Ordstrid om avverkningar</a>

Artdatabanken använder schablonmässigt avverkning som en negativ påverkansfaktor för många rödlistade arter. Det leder till en felaktig bild och en snedvriden debatt, anser Gunnar Lindén, LRF Skogsägarna.

Schablonmässig klassning i rödlistan ger en snedvriden skogsdebatt, anser Gunnar Lindén.

"Rödlistan missvisande"

Politik

Artdatabanken använder schablonmässigt avverkning som en negativ påverkansfaktor för många rödlistade arter. Det leder till en felaktig bild och en snedvriden debatt, anser Gunnar Lindén, LRF Skogsägarna.