Hans Dahlgren

Utvecklingen sedan den första roboten installerades i Sverige 1998 har gått snabbt. Enligt Växa Sverige mjölkas nästan 30 procent av besättningarna, eller 39 procent av mjölkkorna, med robotar idag.

En undersökning som Agrifood gjorde bland svenska mjölkbönder 2013 visade att arbetsmiljön var den största vinsten medan lönsamheten var lika eller något sämre än gårdar med manuell mjölkning.

– Det är fortfarande så. Den ökade investeringen i teknik och ökade underhållskostnader hämtar man inte hem i arbetseffektivitet, säger Annica Hansson på Växa.

Hon berättar att de tidigaste robotgårdarna oftast var familjejordbruk som vill känna sig lite mindre bundna, men att hon nu kan skönja en ny trend.

– De senaste åren har det kommit sådana som skaffar fem robotar eller fler. Då är det ju riktigt stora produktionsbesättningar.

Att det skulle vara en generationsfråga om man satsar på robot tror hon inte på, men det krävs ett visst teknikintresse. Oavsett hur mjölkproducenten vill driva sitt lantbruk tycker hon det är viktigt att titta på sina nyckeltal.

– Många är fortfarande ovetande om hur mycket tid man lägger ner per kilo mjölk. Inte förrän man får reda på att grannen har 20 timmar mindre per ko och år så börjar man titta på det, och det är då man får till en förändring.

Fortsätter den snabba utvecklingen med robotisering?

– Jag tror inte det. Det finns många som den inte passar, så det finns nog ett tak. Men det är svårt att veta.

Lönsamheten på robotgårdarna skiljer sig generellt inte mycket från gårdar med manuell mjölkning. Den största vinsten är arbetsmiljön.