Just som vågorna börjar lägga sig efter Jordbruksverkets inventering av all jordbruksmark med indragna stödrätter och återkrav av till stödrätterna länkade gårdsstöd som följd väcks farhågor om en total omgörning av hela systemet.
Enligt EU-kommissionens förslag till ny jordbrukspolitik ska stödrättssystemet nollställas innan de nya stöden börjar gälla.
Samma system
Kommissionen vill ha samma system i hela EU och för all jordbruksmark.I dag har de yngre medlemsländerna inte stödrätter alls, och i många andra länder finns det mycket brukad mark utan. Sverige har den modell som EU-kommissionen vill införa, men något undantag från omstarten ingår inte i förslaget.– Då skulle vi samla in alla stödrätter och sedan dela ut dem till i stort sett samma personer. Det vore enklare att behålla stödrätterna men ändra värdet, säger Carina Folkeson på Sveriges representation i Bryssel.
Kostar pengar
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har tagit upp frågan med kollegor och jordbrukskommissionär Dacian Ciolos.– Utdelandet av nya stödrätter kostar en massa pengar och känns fullkomligt obefogat för oss som redan lagt en stor peng och mycket tid på att uppdatera vårt stödsystem, sa landsbygdsministern i samband med det senaste jordbruksministermötet.Sverige är inte ensamt om att vilja slippa börja om från början med stödrätterna. Finland och England är i samma situation.
Nyutdelning
För att förhindra att tidigare passiva markägare lägger beslag på de nya stödrätterna föreslår EU-kommissionen att bara de som fått stöd för minst en stödrätt 2011 ska få del av dem.En nyutdelning görs till lantbrukare som startat sin verksamhet efter 2011.
Många överklagade
Jordbruksverkets senaste uppdatering av stödrättsystemet ledde till att 20 000 lantbrukare fick besked om indragna stödrätter. Många överklagade och 380 bönder vann.Runt 10 000 återkrav på utbetalda stöd var en annan konsekvens. Uppdateringen gjordes efter att Sverige fått kritik från EU-kommissionen för att ha delat ut stödrätter på felaktiga grunder.
Risk för krångel
LRF:s ordförande Helena Jonsson ser inte meningen med att starta om systemet. Tvärtom finns det risk för nytt krångel, inte minst som det kan bli bråttom att sjösätta det nya systemet.Allt mer pekar på att de politiska besluten om jordbrukspolitiken kommer att fattas i sista minuten med lite tid att fundera över hur den ska tillämpas i praktiken.– Om det blir förseningar kan det ju bli ännu mer problem, säger Helena Jonsson.