David Gustavsson

<p><a href="https://www.atl.nu/lantbruk/matvarukedja-ska-redovisa-livsmedels-klimatavtryck/">Som ATL tidigare berättat </a>har Axfood-ägda e-handelskedjan Mat.se och det statliga forskningsinstitutet Rise klimatmärkt 3 000 matvaror som samlats i en databas. Databasen har skräddarsytts åt bolaget vars matkunder kan jämföra livsmedels klimatavtryck mätt i kilogram, uttryckt i koldioxidekvivalenter.</p>

<p>Klimatsiffrorna bygger på utsläppsdata från till exempel hela den svenska morotsodlingen eller köttproduktionen. Märkningarna tar inte hänsyn till utsläpp på gårdsnivå som kan variera.</p>

<p>– Vi har försökt göra det så specifikt vi kan genom att ta hänsyn till ursprung och produktionsmetoder. Det är den bästa metoden vi känner till i dag, säger Britta Florén, som lett projektet på Rise, till ATL.</p>

<p><b>Hur stora kan avvikelserna vara?</b></p>

<p>– Det varierar mellan olika livsmedel, men generellt kanske man inte ska stirra sig blind på den exakta decimalsiffran, utan vi fångar de betydande skillnaderna här.</p>

<p>Hennes kollega Thomas Angervall, huvudansvarig för enheten inom hållbara matsystem på Rise, bekräftar att det finns osäkerheter i siffrorna, även om det inte är några dramatiska avvikelser. Han tillägger dock att det pågår flera forskningsprojekt som ska ge en mer komplett bild.</p>

<p><b>Riskerar andra miljöfrågor hamna i skymundan till följd av ett för stort klimatfokus?</b></p>

<p>– Ja, den risken finns, men Mat.se har samtidigt valt att på sin hemsida informera om komplexiteten och att klimatdelen bara är en av flera hållbarhetsparametrar, säger Thomas Angervall.</p>

<p>I inloggat läge i bolagets e-handel kan kunden se varje matvaras klimatavtryck/utsläpp i form av koldioxidekvivalenter (CO2-ekvivalenter). Det är ett utsläppsmått som bland annat FNs Klimatkonvention och EU-komissionen använder sig av. </p>

<p>Kunden får även ett klimatkvitto som visar hur många CO2-ekvivalenter per kilo som inköpen bidrar med. Beräkningarna baseras bland på att utsläpp från transporter, energianvändning produktion i alla led, så kallade livscykelanalyser.</p>

<p>Koldioxidekvivalenter... </p><h3>... är ett mått som bland annat FNs klimatkonvention och EU-kommissionen använder sig av. </h3><h3>Måttet tar hänsyn till att olika klimatgaser bidrar olika mycket till växthuseffekten. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.</h3><h3>Livsmedelskonsumtionen utgör i dag runt en fjärdedel av de svenska hushållens sammanlagda klimatavtryck, motsvarande i snitt två ton koldioxidekvivalenter per person och år. </h3><h3>Årligen orsaker svenskens konsumtion i snitt mellan 8-10 ton koldioxidekvivalenter – medan en hållbar global nivå är satt till som mest 2 ton per person och år.</h3><h3>Källor: Rise, Mat.se, Naturvårdsverket, FNs klimatmål och Världsnaturfonden</h3>

<p>Rise klimatverktyg mäter inte utsläpp på gårdsnivå – utan redovisar representativa värden.</p><p>– Det är den bästa metoden vi känner till, säger Britta Florén, senior konsult på Rise.</p>

Klimatdatabasen som Rise utvecklat mäter inte utsläpp på gårdsnivå.