Ris och ros för vargplan

Senast den första juni ska Naturvårdsverket fastställa en ny förvaltningsplan för varg. Den ska alltså vara klar efter att den senaste stora rovdjursutredningen offentliggjorts, men innan den hunnit leda till politiska beslut. Frågor om hur många vargar Sverige ska ha, hur konsekvenserna av en växande vargstam ska hanteras och vilka ersättningar som vargdrabbade ska kunna få hänger i luften.

Så det är kanske inte så konstigt att många remissinstanser tycker att det förslag Naturvårdsverket presenterat är feltajmat och luddigt. LRF, Världsnaturfonden och flera länsstyrelser anser att de politiska besluten borde tas först.

Till de förslag som välkomnas i stort hör att Naturvårdsverket vill öka kunskapen om sekundära skador av rovdjursangrepp. Verket noterar att många drabbade djurägare inte anser sig kompenserade för den typen av skador. Att verket arbetar med att göra en del av informationen i databasen Rovdjursforum tillgänglig för allmänheten får också stöd av flera remissinstanser. Svenska Fåravelsförbundet påpekar att uppgifter om var rovdjur befinner sig gör mest nytta under betessäsongen.

Ifall vargen ska kunna sprida sig till större delar av Sverige krävs det kraftigt ökade insatser för kommunikation med allmänheten, det är Naturvårdsverket och många av remissvaren överens om. Verket vill bland annat engagera fler i inventeringsverksamheten. För mer infekterade situationer ska en konflikthanteringsplan tas fram.

Naturvårdsverket vill undersöka möjligheterna att använda jakt för att minska inavelsgraden. Myndigheten vill också kunna delegera till en länsstyrelse att besluta om licensjakt på varg.

LRF saknar beskrivningar av både de socioekonomiska konsekvenserna av vargpolitiken och jägares och markägares negativa inställning till utsättning av vargar. Förbundet Sveriges Småbrukare vill inte ha någon varg alls medan Djurens Rätt säger nej till licensjakt.