Den nya Cap-reformen som nu diskuteras och snart kan bli verklighet är ett hot mot djurproduktionen, speciellt i de områden där det inte finns kompensationsstöd anser jag. Detta eftersom vallstödet på 500 kronor per hektar ska skrotas. Dessutom får alla, oavsett produktionsinriktning, en sänkning av gårdsstödet inklusive förgröningsstödet på mellan 400 och 800 kronor/hektar.

Så alla, oavsett produktionsinriktning, kommer att påverkas. Enligt LRF kommer nettoinkomsten för ett företag med 200 hektar spannmålsodling att minska med i storleksordningen 40 procent om gårdsstödet minskar med 25 procent och för en mjölkgård med 100 mjölkkor med i storleksordningen 20 procent. Detta om ersättningen från eco-scheme inte ger en högre ersättning än enbart för intäktsbortfall och merkostnader för uppställda villkor. Landsbygds-ministern har sagt till ATL att vi måste se den totala helheten mot mer klimat- och miljönytta och lantbrukarna ska kunna göra det på ett bra sätt. Visst finns det eco-scheme som skall utjämna ett sänkt gårds- och föryngringsstöd men med dessa följer också extra kostnader så på eco-scheme kommer vi inte att kunna hämta hem inkomstbortfallet utan ersättningen kommer att gå åt till åtgärder för att uppfylla de nya kraven.

För att hitta vägar att klara lönsamheten får man leta efter olika möjligheter. Vi vet att man kan flytta pengar från pelare 1 till pelare 2 med vissa procentsatser så det skulle kunna vara en möjlig väg för att klara lönsamheten. Eller höja nötpengen och ­kalla höjningen för miljöåtgärd.

Jordbruksverket påstår att vallstödet inte uppfyller de mål som man har satt upp men vore det inte enkelt att koppla vallstödet till djurhållning? Annars finns farhågan att i de områden där vallstödet uteblir kommer det i stället att bli en ensidig spannmålsproduktion vilket knappast gynnar mångfalden. Oroande är att detta troligen skulle leda till försämrad svensk konkurrenskraft för jordbruksprodukter och därmed leda till försämrad ekonomisk konkurrenskraft i förhållande till andra länder.

Det är av största vikt att Sveriges riksdag ser möjligheterna i svenskt jordbruk då vi står för närproducerade livsmedel i både normala tider och vid kriser, öppna landskap, miljönytta, biologisk mångfald, en levande landsbygd samt väldigt många arbetstillfällen. Borde inte det vara viktigt att ta med i beräkningarna när Sverige nu ska vara med och medfinansiera stöd på nationell nivå, bland annat eco-scheme?

Ett annat sätt att möta dessa lönsamhetssänkningar skulle kunna vara att gå över till ekologisk produktion men marknaden för ekologiska produkter ökar inte i den omfattning som skulle behövas och kommer inte att öka utan en rejäl prissänkning på ekoprodukter och då är vitsen borta på en gång.

Mitt förslag är att behålla vallstödet utanför komp- området och koppla det till djurhållning eller höja nötpengen till hela landet.

Ordförande Sveriges Mjölkbönder

Cap-reformen som snart kan bli verklighet är ett hot mot djurproduktionen. Alla, oavsett produktionsinriktning, kommer att påverkas, skriver Stefan Gård.

Cap-reformen är ett hot mot djurproduktionen.

”Riksdagen måste se möjligheterna i svenskt jordbruk”

Politik

Capreformen som snart kan bli verklighet är ett hot mot djurproduktionen. Alla, oavsett produktionsinriktning, kommer att påverkas, skriver Stefan Gård.