Det så kallade svaveldirektivet, som nyligen antogs av EU-parlamentet, verkar ha sitt ursprung i FN:s sjöfartsorganisation IMO. Det innehåller skärpningar av utsläppskraven som gör att rederierna måste lämna den billiga bunkeroljan och tanka diesel i stället.
Det är väl gott och väl, vem kan vara emot renare luft? Men reglerna gäller inte lika för alla. Åtminstone för en landkrabba är det obegripligt att betydligt strängare regler gäller för norra Europa jämfört med södra och övriga världen. 2015 får man i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen använda olja med högst 0,1 procent svavelinnehåll. Södra Europa behöver bara sänka till 0,5 procent först 2020. I resten av världen gäller 3,5 procent.Skogsindustrins produkter fraktas till stor del på sjön. Svaveldirektivet innebär en direkt konkurrensnackdel i form av högre transportkostnader. I förlängningen drabbas även jord- och skogsbruket av dyrare bränsle.Visst finns det exempel på hur hårda krav tvingat fram ny teknik och nya metoder. Men om konkurrenskraften eroderas innan, vad är vinsten? Om eventuell miljöpåverkan och jobb exporteras?Det tar tid att ersätta de ofantliga mängder olja som förbrukas, och redan i dag är det brist på diesel. Och redan i dag finns det en stark lobby mot biobränslen, så man kanske inte ska hoppas för mycket på dem. Någon effektiv teknik för avgasrening finns knappast inte heller till 2015.Alliansregeringen har agerat alldeles för svagt. Inte heller oppositionen har knystat, trots att det gäller jobben i storindustrin. Men Socialdemokraterna har i stort sett bara har ett område kvar där de kan kritisera regeringen efter all triangulering, nämligen miljön. Då är det bäst att ligga lågt här.Regeringen måste agera för att senarelägga regelskärpningen. Alternativet är skattelättnader så att konkurrensförhållandena inte ändras till svensk nackdel. Det kan inte vara rimligt att svenska jord- och skogsbrukare ska betala för en renare handelsflotta.Renare flotta på bondens bekostnad
Miljökrav på sjöfarten kan resultera i höjt dieselpris i Sverige om 80 öre per liter, skrev ATL om i förra veckan. Det innebär en kostnadsökning på 300 miljoner kronor för de gröna näringarna.