Marcus Frennemark

Dikalvspriset har varit lägre i höst än på bra många år och det är oroande för hela branschen. Det är köpare och säljare överens om i <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/delta-i-atls-dikalvsenkat/">ATL:s webbenkät</a>.

Att köpa in kalvarna billigare är en klen tröst när kostnaderna stiger och slakterierna vill sänka priset på slaktdjuret.

– Summan blir minus tyvärr, säger Gunvor Berglund på Stora Haltarve gård på Gotland.

Hon säljer 550-600 nötkreatur till slakt varje år och köper in alla kalvar; omkring 80 procent är dikalvar av köttras, resten mjölkraskalvar. Kalvarna köps i huvudsak in i egen regi och i år har priserna legat sex kronor lägre än förra hösten. Snittpriset på tjurkalv blev 21 kronor kilot och för kvigkalv 18 kronor kilot.

– Ingen är glad för det men det är kanske vad marknaden klarar av just nu, säger Gunvor Berglund.

Ökande foderkostnader både för det hemmaproducerade fodret och för det som köps in påverkar kalkylen negativt.

Gunvor Berglund, uppfödare av slaktungnöt på Gotland.

Samtidigt pressar slakteriet från sitt håll. När Gunvor Berglund ska skriva ett nytt leveransavtal med sitt slakteri i början på nästa år vill de sänka priset med fem kronor kilot.

– De säger att det finns mycket kött på marknaden och att vi har köpt kalven billigare. Men det står helt klart att vi gör en sämre affär nästa år med de djuren som vi har satt in nu, säger Gunvor Berglund.

Hon betonar att alla i branschen behöver tjäna pengar för att kunna överleva. Nötköttsbranschen har haft tio år då många satsat för att bygga upp rationell och lönsam produktion.

– Den prisnivån vi har nu måste bibehållas, annars kan det raseras fort, säger Gunvor Berglund.

Staffan Nilsson i skånska Riseberga har ett 60-tal dikor, huvudsakligen av charolais- och simmentalras, och han har sålt alla tjurkalvarna genom slakteriets förmedling i höst. Men resultatet är klart sämre resultat än för ett år sedan.

– Jag har tappat omkring 3 000 kronor per kalv, säger han.

Årets kvigkalvar har han kvar och dem hoppas han kunna behålla över vintern för en andra betessäsong nästa år. Att få ihop vinterfoder har varit en tålamodsprövande uppgift under den torra sommaren, men med ammoniakbehandlad halm samt återväxt och halm från frövall på slätten tror han att lagret ska räcka hela säsongen.

– Vi brukar föda upp slaktkvigorna också, men dem fick vi mer eller mindre akutslakta i augusti när betet var slut. Priset blev därefter och det är ingen tvekan att detta blir ett uselt år, säger Staffan Nilsson.

Flera lantbrukare med dikor försöker föda upp kavlarna själv i år.

Han konstaterar att det efter flera år med säljarens marknad nu är köparna av dikalv som sätter prisnivån. Samtidigt är Staffan Nilsson naturligtvis medveten om att de kollegorna också kämpar med höga foderkostnader och pressade slaktpriser.

– Det krävs en annan prisnivå annars går det år pipan med hela nötköttsproduktionen, säger han.

Hans Agné, VD för Svenska Köttföretagen som ägs gemensamt av slakterierna, är väl medveten om ryckigheten på marknaden för dikalvar.

– Tyvärr är det så och jag tror inte det gagnar någon. Vi skulle må bättre om det fanns en mer långsiktig syn, men vi lever på en fri marknad. Det är köpare och säljare som sätter priserna och slakterierna förmedlar affären, säger han till ATL.

Det finns dikalvsproducenter och slutuppfödare som har hittat varandra med långsiktigare överenskommelser. Det är något som Svenska Köttföretagen starkt förespråkar men inte kan ge sig in med några direktiv eller anvisningar.

– Det är en öppen marknad och vi kan av konkurrensskäl inte göra några branschöverenskommelser. I dagsläget är vi i en situation med ökad tillgång på dikalvar. I kombination med att vi har extremt höga foderkostnader på grund av torkan, så har detta lett till en prispress på dikalvspriserna. Tecken finns dock i marknaden att läget har förbättrats något, säger Hans Agné.

Hans Agné är VD för Svenska Köttföretagen, ett bransch- och utvecklingsbolag som ägs av slakterierna.

<h3>”Utbud och efterfrågan styr”</h3>

Han upplever att det finns en god förståelse bland marknadsaktörerna för de problem som den extrema sommaren har skapat. Men samtidigt finns det god tillgång på svenskt kött, både nöt och gris, på marknaden och det pressar prisbilden.

– Så länge debatten handlar om hur långa slaktköer vi har och att tillgången på svenskt nötkött är god så är det svårt att få ut ett ordentligt prislyft på marknaden. Det är utbud och efterfrågan som styr priset, säger Hans Agné.

Billigare kalvar, men högre foderkostnad och risk för sjunkande priser på köttet. Kraftiga svängningar skakar nötköttsmarknaden efter sommarens extrema torka.

Kraftiga svängningar skakar nötköttsmarknaden efter sommarens extrema torka.