David Gustavsson

Det visar färsk statistik från Jordbruksverket.

Skörden av frilandsodlad gurka, isbergssallad, purjolök och morot, minskade med 36, respektive, 30, 25 och 19 procent förra året – jämfört med ett femårssnitt.

– Det var ett ovanligt år på många sätt. Inte bara för att skörden generellt blev dålig på vissa grödor utan främst för att det ser så olika ut. Äppelskörden blev till exempel större än någonsin, säger Jörgen Persson, statistiker på Jordbruksverket som sammanställt statistiken.

Många grödor klarade sig också relativt bra tack vare bra bevattning. Men en hel del odlare har också hört av sig till Jordbruksverket och berättat om totaltförstörda skördar, enligt Jörgen Persson.

– Oftast är missväxtår ett större bekymmer för mindre odlare, medan större har resurser att klara av sämre avkastning enskilda år, säger Jörgen Persson, statistiker på Jordbruksverket som sammanställt statistiken, säger han.

Skördarna av lök, vitkål och blomkål kom något lindrigare undan och minskade med cirka 9 respektive 5 och 4 procent 2018 – jämfört med skördesnittet för de föregående fem åren.

Äppelskörden blev däremot rekordstor och landade för första gången på över 30 000 ton totalt. Äppelodlingsarealen har successivt ökat senaste åren, samtidigt som avståndet mellan äppelträden minskat, vilket ger större skördevolymer.

Även skörden av frilandssallad, utom isbergssallad, var ovanligt stor 2018. Den ökade med 46 procent jämfört med året innan och uppgick till drygt 8 000 ton förra året.

Det är främst den odlade arealen för kategorin ”annan sallad” – som i huvudsak inkluderar småbladig sallad – som vuxit de senaste åren på salladssidan. I fjol uppgick den typen av odlingsareal till 842 hektar i Sverige, en ökning med 24 procent, jämfört med 2017.

– Det beror troligen på att det blivit populärt med färdiga salladspåsar med olika sorter, medan isbergssalladen har fått stryka på foten, spekulerar Jörgen Persson.

2018 var morot den största ätbara trädgårdsgrödan med en skörd på 92 500 ton. Därefter följde matlök, äpple och isbergssallad med skördevolymer på 53 000 respektive 30 600 och 17 800 ton.

Störst skördeareal uppvisade fortsatt jordgubbsproduktionen med en totalyta på knappt 2 500 hektar. Därefter följde morot, äpple och lök med 1 800 respektive 1 600 och 1 200 hektar.

Mot ett femårssnitt har produktionen av jordgubbar och äpple ökat med cirka 45 respektive 30 procent mellan 2002-2018. Samtidigt har lökproduktionen mer än fördubblats under samma period.

<h3>Om statistiken och rapporten</h3>I rapporten redovisas arealen och skördar för några av de mest producerade ätliga grödorna i svensk trädgårdsodling. Statistiken omfattar produktion från alla kända yrkesmässiga odlare av trädgårdsgrödor och som odlar på en yta på minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus. Resultaten baseras på en enkätundersökning som skickats ut till en drygt en femtedel av dessa odlare. Jordbruksverket har frågat hur stor areal som ägnats åt odling av respektive gröda, samt hur stor skörd man producerat år 2018.Källa: Jordbruksverket

Torkan förstörde i vissa fall mer än en tredjedel av trädgårdsodlarnas skörd i fjol. Hårdast slog den mot gurkan. Men äppelskörden blev rekordstor.

Torkan förstörde i vissa fall mer än en tredjedel av trädgårdsodlarnas skörd i fjol. Hårdast slog den mot gurkan. Men äppelskörden blev rekordstor.