Efter att salmonellasmittat foder 2003 spridits från Lantmännens fabrik i Norrköping och 49 gårdar smittats försökte staten kräva ersättning av Lantmännen. Staten ville ha tillbaka de 82,5 miljoner kronor som drabbade gårdar fått som kompensation för de förluster de gjort som en följd av lagkrav på smittade verksamheter. En gård som smittats av en sjukdom som omfattas av epizootilagen eller zoonoslagen har rätt till viss ersättning för produktionsbortfall, avlivade djur och kostnader för sanering.
Lantmännen behövde dock aldrig betala något. Högsta domstolen fann att staten inte hade någon regressrätt, det vill säga rätt att ta över drabbade gårdars ersättningskrav gentemot Lantmännen. Huruvida företaget faktiskt var ersättningsskyldigt prövades därför aldrig.Regeringen vill inte hamna i samma situation igen och föreslår därför att regressrätt införs i epizootilagen och zoonoslagen. Staten kan då kräva skadestånd i allmän domstol som får pröva om kravet är rimligt.Regeringen föreslår också att staten ska ha möjlighet att kräva tillbaka för högt utbetalda belopp enligt zoonosförordningen, något den redan kan enligt epizootiförordningen. Zoonoslagstiftningen omfattar i dagsläget enbart salmonella.Regeringen vill slippa fler salmonellaförluster
Regeringen vill ha rätt att kräva pengar av smittspridare. Förlusterna efter det stora salmonellautbrottet 2003 ska inte upprepas.