Sara Johansson

Den nya lag som föreslås är tänkt att göra bonden starkare i förhållande till bland annat de stora dagligvarukedjorna (arkivbild).

Sverige är ett av bara åtta EU-länder som helt saknar lagstiftning som skyddar just lantbrukare från att utnyttjas av större aktörer i livsmedelskedjan. Det ska det bli ändring på i år, om allt går enligt regeringens planer. Lagrådet, som granskar lagförslag ur juridisk synvinkel innan regeringen beslutar om vad som ska skickas till riksdagen, har fått en <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2021/02/forbud-mot-otillborliga-handelsmetoder-vid-kop-av-jordbruks--och-livsmedelsprodukter/">remiss</a> där nya regler för företags handel med livsmedelsprodukter föreslås.

Förslagen är baserade på ett EU-direktiv om otillbörliga handelsmetoder tänkt att stärka lantbrukets marknadsposition gentemot livsmedelsindustri och dagligvaruhandel. Det ger utrymme för avvikelser i den nationella tillämpningen, under förutsättning att de går längre än EU-direktivet. Regeringen föreslår att lagen ska gälla alla leverantörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter men bara köpare med en årsomsättning över 2 miljoner euro. Regelverket ska gälla även när leverantören är medlem i en köpande kooperation och när köparen är en myndighet. Över 90 procent av företagen som köper jordbruks- och livsmedelsprodukter i Sverige har en omsättning under 2 miljoner euro, men de som ligger över står för 80 procent av den totala omsättningen.

Till de föreslagna förbuden hör att en köpare inte får vänta längre än 30 dagar med att betala en faktura. Där går regeringen längre än direktivet som sätter gränsen vid 30 dagar för färskvaror och 60 dagar för övriga produkter. En köpare ska inte heller få ställa in en beställning med kortare varsel än 30 dagar. Lagen ska också skydda den svagare parten från att bli utsatt för ändringar i avtal vad det gäller bland annat pris, volym och kvalitet helt på den starka partens villkor. Några potentiellt exploaterande affärsmetoder ska vara tillåtna bara om parterna är överens om dem från början. Det handlar till exempel om saker som att en leverantör tvingas ta tillbaka osålda varor utan ersättning, eller att betala för marknadsföring av produkterna.

En myndighet ska få ansvar för att se till att lagen efterlevs. Överträdelser ska kunna beläggas med sanktionsavgifter på som mest en procent av företagets omsättning. Lagen föreslås träda i kraft den första november i år, utan någon övergångsperiod.

<h3>Några av affärsmetoderna som kan förbjudas</h3>Att kräva att leverantören betalar för skador på varor som uppstått efter att de lämnats över till köparen, även om leverantören inte är ansvarig för skadorna.Att straffa, eller hota med att straffa, en leverantör kommersiellt för att den utnyttjar sina avtalsenliga eller juridiska rättigheter.Att kräva betalning från leverantören för sådant som inte har med leverantörens försäljning att göra.Att vägra ge leverantören skriftlig bekräftelse på avtalsvillkoren.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/lagforslag-staller-hardare-krav-pa-handel-och-industri/">Lagförslag ställer hårdare krav på handel och industri</a>

Regeringen siktar på lag för större bondemakt på marknaden i november.

Regeringen siktar på lag för större bondemakt

Politik

Maxtid för fakturor och förbud av hastigt inställda beställningar på förslag.