Joakim Goksör/TT

Peter Wallberg/TT

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade budgetprognosen vid en pressträff i Rosenbad på måndagen.

Tillväxtutsikterna i år ser betydligt svagare ut nu än i november i fjol, då finansdepartementet senast gick igenom det ekonomiska läget. Regeringen sänker tillväxtprognosen till 1,6 procent, från 2,1 procent – vilket gör att de lägger sig i linje med beräkningar från Konjunkturinstitutet (KI).

Samtidigt brottas den rödgröna regeringen med effekterna av den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom i riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna före jul.

En stor post i den är ett nytt jobbskatteavdrag, vilket är en åtgärd som regeringens stödpartier Centern och Liberalerna troligen kommer vilja ha kvar under mandatperioden.

Finansdepartementet räknar med ett överskott på 0,2 procent av BNP i år. För att nå målet på 0,33 procent, som infördes vid årsskiftet, skulle det krävas budgetåtstramningar på sju miljarder kronor.

Men det tänker Magdalena Andersson inte leverera.

– Det vore inte väl avvägt, säger hon.

Att man får en lite förändrad makroekonomisk utveckling jämfört med vad man trodde när man fattade beslut om budgeten föranleder inte att man ska genomföra några dramatiska besparingar. Det skulle skapa en väldig ryckighet i den ekonomiska politiken, tillägger hon.

Efter det att riksdagen klubbade igenom M-KD-budgeten har S, MP, C och L kommit överens om en lång rad åtgärder i det så kallade januariavtalet. Bland de 73 punkterna i avtalet finns bland annat att avskaffa värnskatten och skjuta till 20 miljarder till välfärden.

Ekonomistyrningsverket beräknar att januariavtalet kan kosta 60 miljarder att genomföra, medan KI har uppskattat att det kan gå på 100 miljarder. Magdalena Andersson säger att hon har en egen bedömning, fast den vill hon inte offentliggöra. Mycket avgörs nämligen av storleken på reformerna, där flera är vad finansministern beskriver som ”skalbara” – det vill säga, de kan anpassas i förhandlingar med MP, C och L.

– Vår bedömning är att vi har möjlighet att genomföra januariavtalet, men det är naturligtvis viktigt att man tar ansvar i varje budget utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns.

Budgetutrymme för de tyngre posterna ser ut att finnas i slutet av mandatperioden, enligt finansministern. Fast hon lägger snabbt till en brasklapp:

– Det kan hända mycket i ekonomin under tre år.

De nya åtgärder som regeringen kommer med redan i vårändringsbudgeten om tio dagar ska finansieras enligt principen krona-för-krona, enligt Andersson.

<h3>Sänkta prognoser för budgetöverskott</h3>Regeringen sänker prognoserna för budgetöverskottet kraftigt för årets budget och budgetarna för 2020 och 2021, till 30 miljarder, 37 miljarder respektive 59 miljarder kronor. Det beräknade överskottet 2022, som inte fanns med i novemberprognosen, anges samtidigt till 104 miljarder kronor.För 2020 och 2021 innebär det sänkningar av det beräknade budgetöverskottet med cirka 60 respektive 80 miljarder kronor. En betydande andel av dessa sänkningar, 35 respektive 50 miljarder, är beräknade effekter av M-KD-budgeten som klubbades av riksdagen i december.För 2019 års budget drar M-KD-budgeten ner överskottet med cirka 17 miljarder, vilket även det utgör mer än hälften av den sänkta prognosen för budgetöverskottet i år som regeringen gör.Källa: Regeringskansliet

Konjunkturen bromsar in och M-KD-budgeten äter upp reformutrymme, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).Hon tror inte att överskottsmålet kan nås i år.

Konjunkturen bromsar in och M-KD-budgeten äter upp reformutrymme, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).