Regelkrånglet fortsätter att tynga

Näringslivets regelnämnd, NNR, som representerar drygt 300 000 företag och vars uppgift är att verka för enklare regler och lägre regelkostnader, publicerade i förra veckan sin senaste regelbarometer.

15 procent av företagen anser att regelkrånglet har ökat. I fjol tyckte 11 procent så. Det är företagen med 1–9 anställda som tycker att det blivit krångligare, medan företag med fler anställda tycker att det blivit enklare. Om arbetet hade varit framgångsrikt skulle förstås ingen tycka att det har blivit värre.

Problemet är väl att genomförda förenklingar vägs upp av nya påhitt. Kalmar kommuns idé att jordbrukare ska skicka in listor på vilka kemikalier de för tillfället har hemma är ett exempel på meningslöst extraarbete för bonden.

NNR har tre år i rad frågat företagen om vilka regler de anser mest hindra deras möjligheter till tillväxt. På första plats kommer skatte- och momsreglerna, följt av specifika branschregler och arbetsrätten.

NNR konstaterar att regeringen släpar efter när det gäller att utföra utvärderingar av regelverk och genomföra företagens förslag. Men den har goda föresatser, som att ”regler ska främja företagen tillväxt – inte tvärtom” och att ”servicen ska öka och handläggningstiderna minska i det offentliga Sverige”.

Samt inte minst: ”Det offentliga Sverige ska ha bättre förståelse för företagarnas villkor.”

Det är när den förståelsen finns, och attityden bland politiker och tjänstemän till företagarens verksamhet förändrats, som det kan hända något på allvar.

Stora företag skapar inte nya jobb, de flyttar snarare ut dem. Det är i de små och medelstora företagen jobben skapas. Småföretagarna ska värnas, och nu när det talas om att politiska beslut ska ”landsbygdssäkras” borde de också ”företagarsäkras” så att småföretagarna inte tappar sugen på grund av pappersarbetet. De borde i stället ägna sig åt att utveckla sin verksamhet så att deras företag kan växa och ge sysselsättning till fler.