Sara Johansson

Var den svenska referensnivån för avverkning ska ligga är en svårknäckt nöt.

Med <a href="https://www.atl.nu/skog/lulucf-regler-vallar-fortsatta-konflikter/">olika uppfattningar</a> om hur den svenska skogens klimatbidrag ska mätas inom regeringskansliet, i riksdagen och i EU-kommissionen är det ingen lätt uppgift SLU fått. Särskilt som det var lantbruksuniversitetet som föreslog den referensnivå för skogsavverkning som EU-kommissionen haft <a href="https://www.atl.nu/skog/fortsatt-oklart-om-klimatkraven-pa-svensk-skog/">anmärkningar på</a> och som regeringen bedömer därför måste göras om. Målet är enligt uppdraget att ”referensnivån i möjligaste mån ska ge utrymme för högsta möjliga hållbara avverkningsnivå”.

SLU har till den 22 november på sig att hitta en lösning som gör alla nöjda. EU-kommissionen vill se hur den i den så kallade lulucf-lagstiftningen fastställda referensperioden 2000 till 2009 avspeglas i den svenska referensnivån. Om det går att göra utan att sänka nivån återstår att se. En reviderad bokföringsplan, där referensnivån ingår, ska lämnas till EU-kommissionen senast den sista december i år. EU-kommissionen ska anta referensnivåerna för 2021 till 2025 senast den sista oktober 2020.

Den skogliga referensnivån är en del av EU:s klimatarbete. Den ska användas för att mäta hur medlemsländerna lever upp till målet att den sektor där jordbruket och skogsbruket ingår ska ha nettonollutsläpp under perioden 2021 till 2030. Regeringen valde först en referensnivå baserad på historisk avverkning och motsvarande 92 procent av tillväxten i skogen. Det vände sig Miljö- och jordbruksutskottet emot och nivån blev i stället motsvarande 100 procent av tillväxten.

Regeringen hoppas att en ny vända hos SLU ska ge en nivå som alla kan acceptera.

Regeringen hoppas att en ny vända hos SLU ska ge en nivå som alla kan acceptera.