Sara Johansson

Utredningen som letts av tidigare MP-språkröret Maria Wetterstrand föreslår reduktionsplikt för flygbränsle.

Reduktionsplikt för flygbränsle tankad i Sverige, oavsett resmål, är huvudförslaget i den utredning om hållbara biobränslen inom flyget som lämnades över till miljöminister Isabella Lövin (MP) i dag. Att plikten knyts till minskade utsläpp av växthusgaser i flygfotogen, inte en bestämd kvot inblandat biobränsle, innebär enligt utredare Maria Wetterstrand att drivmedel med hög klimatprestanda får en konkurrensfördel.

– Vi hoppas att det ska gynna biodrivmedel som använder restprodukter från den svenska skogen, sa utredare Maria Wetterstrand vid den presskonferens där utredningen presenterades.

Med reduktionsplikten beräknas flygets utsläpp av växthusgaser minska med 24 procent till 2030, jämfört med 2017 års utsläpp. Utan en reduktionsplikt bedöms utsläppen öka med 6 procent. Minskningen beror främst på bränslebytet och till en mindre del på minskat resande som en följd av höjda biljettpriser. Utredningen beräknar att en interkontinental flygresa, enkel väg, kommer att kosta 250 kronor mer 2030 på grund av reduktionsplikten. För inrikesflyg höjs priset med 41 kronor.

I dag är tillgången på biojetbränsle mycket begränsad. Därför föreslår utredningen att ingångsnivån för reduktionsplikten 2021 läggs på en volymprocent för att sedan höjas gradvis varje år. Från 2025 väntas produktionen ha ökat så pass mycket att den årliga höjningen kan ökas för att ligga på 30 volymprocent 2030. Till 2045 ska allt flygfotogen i svenska tankar vara fossilfritt med låga livscykelutsläpp av växthusgaser. Med de föreslagna nivåerna beräknas volymen biojet vara 13 500 kubikmeter 2021, 70 000 kubikmeter 2025 och 424 000 kubikmeter 2030.

I dag används ungefär 1,35 miljoner kubikmeter flygbränsle per år i Sverige, varav 2 000 är flygbensin som inte föreslås omfattas av reduktionsplikten.

Ska flygbolagen kunna tanka hållbart måste produktionen av biojetbränsle öka kraftigt. I utredningens uppdrag ingick att titta på hur den inhemska produktionen kan stöttas. Den konstaterar att om huvudmålet är att gynna den svenska produktionen så vore det bättre med investeringsstöd eller driftsstöd till biobränsleanläggningar. Men det garanterar inte minskade utsläpp i Sverige.

Att kombinera reduktionsplikt med rena investeringsstöd tillåter inte EU:s regelverk för statsstöd. Stöd till teknik som ännu inte är redo för en konkurrenskraftig fullskaleanläggning bör däremot vara möjligt. Utredningen föreslår att Energimyndigheten ges i uppdrag att titta närmare på sådana förslag.

Utredningen gör bedömningen att svenskproducerad biojet har en fördel i ett reduktionspliktssystem då den skulle ha lägre växthusgasutsläpp i hela livscykeln. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin håller med.

– Jag är övertygad om att det här kommer att leda till en större produktion i Sverige, sa Isabella Lövin vid presskonferensen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft 2021.

<h3>Andra förslag i utredningen</h3>• Den som inte uppfyller reduktionsplikten får betala sex kronor per kilo koldioxidekvivalenter som missats.• Ett ramavtal för myndigheters upphandling av biojetbränsle tas fram.• Försvarsmakten ska upphandla biojetbränsle för statsflyget, de två militära flygplan som används för att transportera kungafamiljen och de högsta civila och militära tjänstemännen. • Försvarsmakten uppdras att utreda förutsättningarna för inhemsk produktion av biojetbränsle för sina egna ändamål.

Krav på inblandning av biobränsle ska gynna produkter på svensk skog, hoppas utredaren Maria Wetterstrand.

Reduktionsplikt på flygbränsle bör gynna svenska skogsbaserade produkter.

Utredning tror på mer skog i luften

Politik

Krav på inblandning av biobränsle ska gynna produkter på svensk skog, hoppas utredaren Maria Wetterstrand.