Cecilia Persson

<p>Med signalmottagaren i högsta hugg ger sig forskarassistenten Madeleine Christensson, doktoranden Pia Kjellander och studenten Maike Hütt ut i skogarna vid Grimsö i Bergslagen. Rådjuren i markerna här, några mil från Lindesberg, kan vara världens mest väldokumenterade. Många har sändarhalsband, andra spåras på andra sätt.  </p>

<p>Det är ingen slump att det sker just här. Grimsö forskningsstation är navet för viltforskning i Sverige. </p>

<p>Snart har det första rådjurskidet, en liten hane, hittats. Den veckogamla ungen ligger och trycker i ett snår. När han var nyfödd fick han en liten sändare om halsen, han mättes och vägdes. Den här gången ska viktiga blodprov tas och varje fästing på den lilla kroppen samlas in. Forskarna vill lära sig mer om samspelet mellan fästingar och deras värddjur och där har rådjuren en viktig roll. </p>

<p>– Vi behöver mer kunskap om fästingar. Vi vet väldigt lite om fästingekologi över huvud taget. Eftersom vi ser en ökning av både fästingar och patogener (ämnen som kan orsaka smittor, reds. anm.) behöver vi lära oss mer om hur man övervakar fästingar och fästingburna sjukdomar, säger Pia Kjellander.</p>

<p>Med ett varmare klimat kan fästingarnas utbredning fortsätta att öka och i deras spår kommer sjukdomar som borrelia, TBE och fästingfeber. Förutom sorkar och fåglar, är rådjur riktiga fästingmagneter. Bara några dagar efter födseln har de flesta kid redan flera fästingar på kroppen. </p>

<h3>"Något händer med fästingen i rådjuret"</h3>

<p>I uppemot en tredjedel av fästingarna i Sverige finns borreliabakterier, som kan orsaka flera allvarliga besvär. Men något verkar hända med borreliabakterierna när fästingarna suger blod från ett rådjur. Bakterierna minskar i antal hos fästingen - men verkar inte överföras till rådjuren och växa i antal där. </p>

<p>- Antalet borreliabakterier sjunker i en fästing ju längre tid den har sugit på ett rådjur. Någonting händer med borrelian. Det är väldigt intressant. Det verkar nästan så att fästingen tvättas ur på borrelia när de sitter på ett rådjur, säger Pia Kjellander. </p>

Rådjurskiden får även öronmärken. Sedan projektet startade har över 1200 rådjur märkts. Förutom i Grimsö studeras också rådjur i Stockholms skärgård, där problemen med fästingburna sjukdomar är större än i Bergslagen.

<p>Det kan forskarna säga eftersom de också tar prover på fästingar i andra utvecklingsstadier som har en högre andel borreliabakterier och som suger blod från andra värddjur, som sorkar. </p>

<p>- En del tycker att vi ska reducera stammen för att minska på borrelian, men det är inte så vi tror att det ligger till, säger Pia Kjellander. </p>

<p>Ute i de nyhuggna skogarna utanför forskningsstationen fortsätter sökandet efter kid. Det är det första kidets tvillingsyster som ska undersökas. Forskarna vet att rågeten är i närheten, men hon syns eller hörs inte. Rådjur är diskreta, och mindre fästingbitna än vanligt i torkan. </p>

Trots den mänskliga hanteringen har det inte blivit vanligare att rågetterna överger kiden, eller att dödligheten ökar, enligt forskarna.

<p>När de små ungarna undersöks ligger de fogliga som små knähundar i forskarnas famnar. När proverna har tagits släpps kiden tillbaka och får växa upp i fred från människan - även om deras rörelser i naturen övervakas en del tack vare sändarhalsbanden. </p>

<p>Just innan rådjurskidet ska släpps tillbaka i frihet tas den lilla strumpan av. Nästan yrvaken blinkar den, de långa ögonfransarna glänser i sommarsolen. Den ligger still när den läggs tillbaka i snåret. </p>

<p>- De har ju som strategi att inte fly utan ligga kvar. Det gör de ju ganska utsatta, samtidigt blir de ju väldigt svåra att upptäcka. </p>

<h3><b>Hur påverkas de av hanteringen, riskerar de inte att överges på det här sättet? </b></h3>

<p>- Det påverkar dem inte så mycket. Det är ett stressfullt moment för dem, men det pågår under väldigt kort tid. Vi har inte sett någon ökning av dödligheten eller något sådant. </p>

Ett 40-tal personer jobbar på Grimsö Forskningsstation.

<h3>Grimsö Forskningsstation</h3><p>Bildades 1974, då i Naturvårdsverkets regi. I dag är Grimsö Forskningsstation en del av SLU:s verksamhet, men forskare från olika lärosäten forskar här. Ett 40-tal personer arbetar på stationen. </p><p>Här pågår forskning om vilda djur, bland annat rovdjur och fåglar. </p><p>Forskarna har tillgång till ett forskningsområde som sträcker sig över 13 000 hektar. Dessutom finns flera labb, bland annat ett genetiskt labb, kokrum med mera på forskningsstationen. </p><h3>Viltskadecenter</h3><p>Viltskadecenter (VSC) är en del av Grimsö Forskningsstation och är Sveriges nationella centrum om vilt och viltskador. På viltskadecentrum bedrivs både forskning och informationsverksamhet. Verksamheten ska bidra till att minska de skador och konflikter som uppstår i bland annat jord- och skogsbruket på grund av vilda djur. </p><h3>Borrelia</h3><h3>Borrelia är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier och kan behandlas med antibiotika. Sjukdomen sprids av fästingar som har borreliabakterier i sin tarmkanal. </h3><h3>Du blir oftast inte smittad om du tar bort fästingen direkt, eftersom det tar tid för bakterierna att överföras från fästingen till dig. </h3><h3>Obehandlad borrelia kan sprida sig till nervsystemet och lederna och tar då längre tid att läka. Källa: Vårdguiden.</h3>

<p>Svenska rådjur kan ge viktiga ledtrådar om fästingburna sjukdomar. Särskilt när det gäller borrelia har rådjuren överraskat forskarna.</p><p>– Det verkar nästan som om de tvättar ren fästingen på borrelia, säger doktoranden Kristina Kjellander.</p>

”Det verkar som att rådjuren tvättar fästingen ren på borrelia”.

Rådjurskid hjälper forskare förstå fästingar

Skog

Möt Sveriges och kanske världens mest väldokumenterade vilda rådjur - som förbluffar forskarna när det gäller borrelia och fästingar.