”På sikt” är ett uttryck som vi ofta svänger oss med i jordbrukssektorn, på gården och i våra ekonomiska föreningar. Detta påstående rättfärdigar många investeringar av alla de slag, men hur lång tid är ”på sikt”? När ska vi börja få avkastning på det insatta kapitalet? Vore det kanske inte bättre att ha mål som är tidsbestämda? Visst behöver vi långsiktiga mål, men ett av de viktigaste kriterierna för överlevnad är väl ändå ett positivt kassaflöde och god lönsamhet så snabbt som möjligt?

Och det är väl ändå så att banker vid en investering tittar på kalkyler för respektive verksamhet och då kan det se ut som en mycket bra investering ”på sikt”. Men när investeringar görs för byggnader till djurproduktion, glöms ofta kapitalet som behövs för investeringen av djur och utökat lager till foder och strö bort, det ska lösas ”på sikt”. Men vi glömmer också ofta bort att likviditetsmässigt måste vi samtidigt skaffa oss leverantörsskulder på djur och foder under denna ”på sikt”-fas, och den ränta som det kostar oss blir väldigt kännbar eftersom de räntorna är mycket höga.

Man kan inte bara beskylla bankerna för att inte ställa upp med dessa pengar. Vi som bransch måste berätta, inte bara för banken utan även för politiker, hur vår verklighet ser ut. Som att investeringar som skall göras i om-, till- och nybyggnation inte bara kräver investering i byggnationer utan också innefattar den stora penningmassa som följer med utökad produktion Att intjäning på produktion måste vara lönsam, alltså med lika konkurrensvillkor inom EU. För så länge EU-ersättningar sätter agendan blir det mycket svårt att få en produktion som är expansiv och ”på sikt” vet vi att EU-ersättningarna kommer att minska med cirka 30 procent i den nya Cap-reformen.

För att möta denna dramatiska inkomstminskning behövs snabba och radikala förändringar i jordbrukssektorn. Åtgärderna som behövs har redan konkurrenskraftsutredningen visat på, men åtgärderna måste ske nu, inte ”på sikt”. För vi kan inte leva i tron att allt blir bättre ”på sikt”, det måste bli handling, inte bara tro. På samma sätt är det med livsmedelsstrategin som talar om ökad livsmedelsproduktion, allt låter så väldigt bra men ingenting händer. Inte heller här känns det lugnande att allt kommer att bli bra ”på sikt”.

Ja, vi är optimister inom jordbrukssektorn och tror att allt ska lösa sig ”på sikt”, men om vi tittar på statistiken från SCB och Jordbruksverket talar den sitt tydliga språk. Allt löser sig inte, inte ens ”på sikt”.

Varför ser vi inte detta och visar omvärlden att om inte konkurrenskraften för svenskt lantbruk stärks, är jag ganska säker på, kommer kurvorna i statistiken fortsätta utför på ett sluttande plan.

Detta kanske låter väldigt negativt, men vill vi ha kvar en svensk jordbrukssektor måste planer och utredningar sättas i verket så att vi får förutsättningar att jobba på gårdarna för ett starkt konkurrenskraftigt lantbruk.

ordförande Sveriges Mjölkbönder

Konkurrenskraften i svenskt lantbruk måste stärkas. Vi kan inte fortsätta hoppas på att det blir bättre framöver, skriver ATL:s krönikör Stefan Gård.

Konkurrenskraften i svenskt lantbruk måste stärkas.

Radikal förändring nu – inte ”på sikt”

Marknad

Konkurrenskraften i svenskt lantbruk måste stärkas, skriver ATL:s krönikör Stefan Gård.