Marcus Frennemark

Per Nilsson och rådgivaren Yngve Tjörnbo tar sig tid med korna. Durkslaget är Yngves oumbärliga redskap för att studera kornas avföring och därmed få en bild av hur de drar nytta av fodret.

Den nya lagården med plats för 115 mjölkande kor stod färdig 2015. Nu skulle mjölkavkastningen som låg över 11 000 kilo ECM lyfta ytterligare hoppades Per Nilsson, mjölkföretagare i Fjärlöv öster om Hässleholm.

I det gamla stallet utfodrades korna med ensilage och med färdigfoder i kraftfodersstationer.

– I det nya stallet gick vi över till fullfoder och ville ha ett mer råvarubaserat kraftfoder efter eget recept. Och där körde det ihop sig, berättar Per Nilsson.

Den dåvarande rådgivaren ville använda rapsprodukten expro i kraftfodret men foderleverantören kunde inte erbjuda det. Rapsfrö föreslogs som alternativ. Jo, det passade enligt fodervärderingssystemet Norfor, enligt rådgivaren.

– Sedan sjönk korna sakta i mjölk, fett och protein, allt gick ner. Jag frågade rådgivaren om vi skulle öka rapsen, den innehåller ju både fett och protein, och fick okej. Men det blev ännu sämre, säger Per Nilsson.

– Då fick vi kontakt med Yngve. Han kom hit och gjorde om kraftfodersreceptet, tog bort nästan all raps, ökade sojan och sedan vände det uppåt igen,

Yngve som heter Tjörnbo i efternamn driver rådgivningsföretaget IQ-foder med basen i Östergötland.

– Foderstaten här stämde teoretiskt men jag såg att den inte fungerade i praktiken, säger Yngve Tjörnbo.

Efter det lyckade inhoppet för fem år sedan är Per Nilsson kund hos IQ-foder och Yngve Tjörnbo gör månatliga besök.

Ett rådgivningsbesök innebär en rejäl stund i kostallet med observationer av korna. Yngve Tjörnbo tittar på hur de andas, på fodermixen, på idisslingen och på hur avföringen ser ut. Observationerna gör han tillsammans och i dialog med Per Nilsson. Av och till kommer de smarta telefonerna fram för att kolla djurfakta eller dokumentera intryck. Efter mjölkkorna tar Yngve också en koll på sinkor, rekryteringsdjur och kalvar samt plansilorna.

– Min rådgivning är orienterad mot vad som sker i stallet och mind­re styrd av dataprogram och parametrar, som kan vara väldigt begränsande, säger Yngve Tjörnbo.

Rådgivaren Yngve Tjörnbo mäter torrsubstanshalten med sin NIR-mätare, svaret kommer snabbt i mobilen.

Han betecknar sin rådgivningsmodell som ”Amerikainspirerad” och menar att traditionell rådgivning i Skandinavien med foderoptimeringen baserad på Norfor riskerar att bli trubbig.

– Norfor innehåller en massa parametrar som begränsar men en duktig rådgivare måste våga gå utanför dem. En begränsning på 20 procent stärkelse är inte absolut, det kan gå jättebra med 25 procent. Gör man det och har en intresserad lantbrukare som tittar noga på korna kan man komma mycket längre, säger Yngve Tjörnbo.

Foderproduktionen är grundläggande för mjölkekonomin och Yngve Tjörnbo betecknar sig som helhetsrådgivare. Per Nilsson har sedan tidigare gått in för rena gräsvallar och det gillar rådgivaren. Skördarna blir jämnare över året och minsta möjliga variation i foderstaten innebär stabil avkastning. Yngve Tjörnbo förordar timotej som en bärande del av vallen framför rajsvingel och rörsvingelshybrider.

– Timotej ger mer mjölk vid samma analyserade näringsvärde. Det är ett fantastiskt gräs som ger mer mjölk, bättre halter och bättre våmhälsa, säger Yngve Tjörnbo.

Per Nilsson har sett skillnaden i praktiken. För ett par år sedan hade han två ensilagepartier som var näringsmässigt likvärdiga enligt analyserna. Ena partiet innehöll timotej, det andra rörsvingelshybriden Hykor.

– När vi bytte till ensilaget med Hykor tappade vi ett par kilo mjölk per ko och dag i avkastning, säger Per Nilsson.

– Timotej har förstås nackdelar också, påminner Yngve Tjörnbo:

– Den är torkkänslig och skördenivån är lägre men det måste man sätta ett pris på och avväga mot att den ger mer mjölk.

Hos Per Nilsson har samarbetet med IQ-foder burit långt. Sedan starten för fem år sedan har avkastningen successivt stigit samtidigt som besättningen vuxit. I rullande tolvmånadersresultat från kokontrollen presterar besättningen nu 14 900 kilo ECM, motsvarande 47 kilo per ko och dag. Det är 4 200 kilo mer än när besättningen mjölkade som sämst

– Det gäller att hela tiden förvissa sig om vad som händer i besättningen och ligga ett steg före. Per är fantastiskt duktig på att tänka så och lämnar inget åt slumpen, säger Yngve Tjörnbo.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/mer-och-battre-grovfoder-ger-hogre-avkastning/">Mer och bättre grovfoder ger högre avkastning</a>

<h3>Per Nilssons mjölkföretag</h3>• Har 115 holsteinkor som mjölkas tre gånger om dygnet i ett fiskbensstall. Besättningen avkastade under senaste kontrollåret 13 500 kilo ECM per år. Sinkor och rekryteringsdjur hålls i gårdens äldre byggnader.• Han brukar 140 hektar åker, 25 hektar naturbeten samt 60 hektar skog. Odlar 50 hektar vall, 50 hektar korn, 23 hektar majs, 10 hektar betesvall samt 7 hektar träda.Vallfröblandningen består av 70 procent timotej, 15 procent rajgräs och 15 procent ängssvingel. Tar fyra vallskördar. Sedan 2015 har han odlat majssorter som har hög fibersmältbarhet och kan skördas tidigt med stärkelsenivåer runt 30 procent. • En genomsnittlig fodermix under senaste året har sett ut så här: gräsensilage 5–6,5 kilo ts, majsensilage 4,5–5,5 kilo ts, HP-massa 1–1,5 kilo ts, Halm 1,8–2 kilo ts, färdigfoder efter eget recept 10–11,5 kilo ts, expro 2,5–3 kilo ts, melass 0,4–1,2 kilo ts, vatten ner till 40 procent ts samt divers<h3>Rådgivaren Yngve Tjörnbo</h3>• Driver enmansföretaget IQ-foder med råd­givningtill mjölkföretag enligt konceptet iFeeding, som karaktäriseras av fler observationer i stallet och färre tra­ditionella parametrar i datorn.• Har en bakgrund som egen mjölkproducent och som rådgivare på Lantmännen och Keenan.• Använder Norfor för grovfodersanalyser men optimerar foderstaterna med hjälp av ett amerikanskt program samt av ett par egendesignade kalkylmodeller.• I stallet undersöks bland annat fodersortering, idissling, andning, gödsel och hull.•Strävar efter ökad effekti­vi­tet i foderstaten, det ger mer mjölk, bättre hälsa och bättre fertilitet.•Målet är att korna ska äta 27–30 kilo torrsubstans per dygn, då har de genetisk kapacitet att producera 45–50 kilo mjölk..

Sjunkande mjölkavkastning tvingade Per Nilsson att tänka om.Med ny rådgivning och vassare foderstat mjölkar korna som aldrig förr.

Ökade invägningen med 4 200 kilo ECM per år.

Rådgivning fick fart på mjölkproduktionen

Djurhållning

Med rådgivning som ledde till bättre foderstat ökade invägningen med 4 200 kilo ECM per år.