Greger Ekman

Den politiska viljan hos S, M, C, KD och MP som kom till uttryck i överenskommelsen var att prövningssystemet, inom ramen för den nationella planen för omprövning av vattenkraftverk, inte skulle bli onödigt administrativt och ekonomiskt betungade för den enskilde i förhållande till nyttan för miljön. Se till att den viljan respekteras.

Att den småskaliga vattenkraften är viktig har rikspolitikerna förstått och enats om i Energiöverenskommelsen från 2016. Betydelsen av lokal elproduktion särskilt i södra Sverige ökar inte minst eftersom begränsningarna i elnätets kapacitet börjar göra sig påmind. När kraftledningarna från Norrland går fulla under vintern behövs alla effekttillskott som går att uppbåda.

Politiken har satt ramarna och måste nu se till att alla de inblandade myndigheterna – Havs- och vattenmyndigheten, vattenmyndigheterna och länsstyrelserna – agerar i enlighet med Energiöverenskommelsens anda.

Bland annat ska berörda myndigheter fullt ut nyttja de möjligheter EU-rätten ger att klassa vattendrag som kraftigt modifierade och göra undantag från den generella kravnivån. De möjligheter som finns att göra bedömningarna av prövningen av vattenkraften mindre betungande ska utnyttjas.

Tyvärr finns det tecken på att myndigheterna rör sig i en annan riktning och är i behov av en kurskorrektion, exempelvis när det gäller omprövning av verksamheter som vilar på urminnes hävd.

Havs- och vattenmyndigheten menar, med hänvisning till domar från 2014, att bedömningen av ett vattenkraftverks verksamhet kan delas upp i flera delar. Ett kraftverk som finns på en plats där vattenkraften tidigare drivit en kvarn men sedermera övergått till elproduktion kan då bli två prövningar.

Dels en omprövning av den äldsta verksamheten av dammen, vilken är mindre betungande för verksamhetsutövaren eftersom kraven är lägre ställda. Dels en fullständig tillståndsprövning av de elturbiner som satts in efter att kvarnen tagits ur drift.

På så vis slipper verksamhetsutövaren inte den besvärliga tillståndsprocess som Energiuppgörelsen var tänkt att undanta, de verksamheter som vilar på äldre rätt.

Man kan undra varför det ska vara nödvändigt att komplicera och fördyra för den småskaliga vattenkraften. I värsta fall kan kraftverksdrift förbjudas under prövningen, något som en del länsstyrelser angett att de avser att göra. Detta trots att grundregeln är att kraftverk som är med i den nationella planen ska få fortsätta sin verksamhet under prövningen.

Ansvariga politiker måste rycka ut och försvara den småskaliga vattenkraften mot myndigheterna.

Riksdagsledamöterna i den genomförandegrupp som ska övervaka Energiöverenskommelsen måste ta ansvar för den småskaliga vattenkraftens framtid.

Varför ärnödvändigt att komplicera och fördyra för den småskaliga vattenkraften? Det frågar sig ATL:s ledarskribent Greger Ekman.