Börge Nilsson

Inför tanken att se vindkraftverk vid horisonten från naturreservatet i Stömne bytte Björn Runemyr i Stömne åsikt och blev motståndare till vindkraftsplanerna.

När Stena Renewable bjöd in till markägarträff den 13 juli 2018 tyckte han att det lät som en bra idé: Vindkraftverk som gör förnybar elkraft i skogen och ger markägarna ett procentuellt arrende på inkoms­terna.

Björn Runemyr hade länge kämpat med lönsamheten. Nu skulle det visserligen bara bli några tusenlappar per år, eftersom en mycket liten del av hans fastighet ingick i den planerade vindkraftsparken.

För andra kan det årliga arrendet för ett modernt vindkraftverk vara 300 000 kronor.

– Det kan vara det som avgör om det bär sig eller inte för ett lantbruksföretag, säger Björn Runemyr.

Men i byn slog planerna ner som en bomb. Ingen var medveten om att Arvika kommun redan 2011 hade anvisat Stömne som ett av fem lämpliga områden för vindkraft.

Bybor organiserade protest­listor och startade Facebookgrupper mot vindkraft. Tyska sommargäster ringde och grät i telefon.

– De hade flytt från vindkraftsindustrin i Tyskland till tystnaden och stillheten i Stömne. Och så skulle det bli likadant här.

Björn Runemyrs fru Anette är en engagerad motståndare som på Facebook delat fotomontage på hur landskapet skulle förändras av de 280 meter höga verken.

Hade det gjort någon skillnad om du hade fått ett större arrende?

– Nej, det här har förstört så mycket redan. Det har blivit så otrevlig stämning i byn.

Kommunpolitikerna i Arvika fick kalla fötter. Alla partier hade varit eniga om vindkraftsplanen när den klubbades. Efter opinionsstormen bytte flera partier åsikt, även sådana som i rikspolitiken är förespråkare för vindkraft. I februari 2020 röstade kommunens största parti Socialdemokraterna nej internt. Argumenten var närheten till Stömne och Glaskogens naturreservat och verkens antal och höjd, trots att Stena Renewable hade krympt både höjden och antalet verk.

Kommuner har vetorätt mot vindkraftsparker. Därmed var frågan död trots att tio markägare hade tecknat avtal med Stena och sagt ja till att upplåta mark. För flera skulle det ha betytt årliga intäkter på 50 000–100 000 kronor.

ATL har pratat med flera mark­ägare som är upprörda över motståndarnas kampanj, men inte vill ställa upp med namn i tidningen.

Den enda som låter sig citeras är Sten Fransson. Hans fastighet utgör en mycket liten andel, 0,37 procent, av vindkraftsparken. Han har motvilligt bytt åsikt och skulle nu rösta nej om ärendet kommer upp i kommunfullmäktige där han är ledamot för Socialdemokraterna, om han inte anmäler jäv i frågan.

– Mitt parti har beslutat att vindkraft är en förträfflig sak, men inte just i Stömne. Om mitt parti tycker så, så går inte jag emot det, säger Sten Fransson.

För Stena Renewable är politikernas svängning en stor motgång.

– Vi har anpassat oss efter kritiken och kände att vi hade stöd från politiken, säger projekt­ledaren Pia Hjalmarsson.

Stena har lagt miljoner på konsultarvoden för rapporter om kulturmiljö, fågelliv, ljud och annat, för att kunna lämna in sin ansökan.

– Med största sannolikhet kommer den att dras tillbaka, säger Pia Hjalmarsson.

Att Björn Runemyr slipper se vindkraftverken från sin del av Stömne naturreservat gläder honom, där han stolt visar upp månghundraåriga ekar, olvon, hassel och hägg. Men han är inte kategorisk.

– Om man kunde styra om det här så fick de gärna etablera sig längre bort och med verk som inte är lika höga. Men det säger jag helst inte så att folk hör.

<h3>Stömne gård</h3>Bolagsform: Enskild firma.Ägare: Björn Runemyr.Omsättning: Drygt en miljon kronor 2019.Areal: 277 hektar, varav 133 är produktiv skogsmark. Avsättningar: 90 hektar i naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal, bland annat Stömne naturreservat med betesmark i ett av landets nordligaste sammanhängande ekbestånd med upp till 500-åriga ekar. Brukar: 90 hektar Kravodlad vall, vete och havre.Djurhållning: En liten besättning EU-ekologiska tjurar ska bli fler. Har tidigare haft drygt 100 dikor. <h3>Fakta: De vill stoppa det kommunala vetot</h3>• Det kommunala vetot mot vindkraftsparker bör i första hand avskaffas helt. I andra hand bör kommunerna ta sitt beslut mycket tidigare än i dag. Det anser de statliga myndigheterna Naturvårdsverket och Energimyndigheten som 2016 fick regeringens uppdrag att utreda frågan. • Målet är att tillståndsprocessen ska under­lättas och bli mer rättssäker för vindkraftsbolagen. Sedan vetot infördes 2009 har kommuner stoppat ett stort antal vindkraftsparker runt om i landet.

Björn Runemyr är markägaren som först sa ja till en vindkraftspark i sin skog. Och sedan sa nej.– Jag ändrade mig när jag såg hur stora vindkraftverken var och hur nära bebyggelsen de hamnade.

Blir ingen vindkraftpark i Björn Runemyrs skog.

Protester fick markägare att ångra sig om vindkraft

Teknik

Bybornas kampanj fick Björn Runemyr att inse hur stora kraftverken är – då backade han från planerna att anlägga en vindkraftpark i sin skog.