Mikael Gianuzzi

large_sdlhC0Bw34mFyQ-nh.jpg

medium_sdlhC0Bw34mFyQ-nh.jpg

small_sdlhC0Bw34mFyQ-nh.jpg

thumbnail_sdlhC0Bw34mFyQ-nh.jpg

sdlhC0Bw34mFyQ-nh.jpg

<p>Skörden närmar sig: i södra Sverige har tröskorna redan börjat rulla på sina håll. Men någon rekordskörd har vi inte att se fram emot i år – åtminstone inte enligt de bedömare som ATL varit i kontakt med. I stället ligger förväntningarna ganska nära snittskörden de senaste fem åren, det vill säga 5,9 miljoner ton, borträknat torråret 2018.</p>

<p>Överlag är bedömningen att höstgrödorna generellt sett klarat sig bättre än vårgrödorna.</p><p>Lantmännen spår att årets spannmålsskörd uppgår till 5,6 miljoner ton. Skörden räddas av den stora höstsådden som väntas avkasta normalt, medan vårsådden ser ut att lämna ett mindre bidrag till totalskörden än vanligt.</p><p>–&nbsp;Höstsådden var rekordstor och det mesta av grödan klarade vintern bra. Våren var kall och regnig. Jordarna torkade inte upp så det blev ett sent vårbruk, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen</p>

<h2>Vetet brändes ned av värmen</h2><p>I maj kom värmen som höll i sig under juni, men nederbörden var samtidigt begränsad. Torkan i sig var ett mindre bekymmer än värmen, som brände ned framförallt vetet.</p><p>–&nbsp;I början av maj såg det riktigt bra ut, men vi bedömer att värmen i södra Sverige&nbsp;och den försenade sådden i mellersta Sverige har lett till att vi tappar skördepotential,&nbsp;säger Mikael Jeppsson.</p>

large_1625839747180.jpeg

medium_1625839747180.jpeg

small_1625839747180.jpeg

thumbnail_1625839747180.jpeg

1625839747180.jpeg

<p>Han pekar samtidigt på att det finns områden i både Öster- och Västergötland där grödorna utvecklats mycket väl och förväntningarna på en hög skörd är stora.</p><p>– Rapsen ser också väldigt bra ut. Många odlare har svampbehandlat rapsen vilket fördröjer mognaden och det betyder en veckas extra matning av fröna vilket bara är positivt, säger Mikael Jeppsson.</p><h2>Stora höstsådden påverkar</h2><p>Jordbruksverkets genomsnittsberäkning från i juni, som baseras på normskördarna och vilka arealer som odlas i år, landar på en väntad spannmålsskörd på 5,8 miljoner ton. Den officiella prognosen offentliggörs 17 augusti.</p><p>Prognosen från Svenska Foder indikerar en spannmålsskörd på 6,0-6,1 miljoner ton.</p>

large_1625839831197.jpeg

medium_1625839831197.jpeg

small_1625839831197.jpeg

thumbnail_1625839831197.jpeg

1625839831197.jpeg

<p>Enligt vd Carsten Klausen kommer den stora höstsådden, med en rekordstor veteareal, att volymmässigt betyda mycket för skördeutfallet i år. Det som kan hota utvecklingen är om värmen kommer tillbaka veckorna innan vetet skördas.</p><p>–&nbsp;Får vi närmare 30 grader skulle det betyda att spannmålen blir brådmogen och kärnorna torkar in. Det skulle innebära att kanske fem procent av volymen riskerar att gå förlorad. Det gäller primärt vetet men också andra grödor, säger Carsten Klausen.</p>

<p>BM Agri gör ingen egen skördeprognos, men ägaren Mats Eriksson har mycket kontakter med odlare runt om i Sverige och en god bild av utvecklingen. Hans känsla är att när veteskördarna blir bra så blir totalskörden bra.</p><p>– Nu har vi ju en jättestor vetereal och då blir det en bra totalskörd. Det vårsådda, som inte blir så bra, har mindre inverkan, säger han.</p><h2>Stora geografiska skillnader</h2><p>Mats Eriksson har samtidigt sett stora geografiska skillnader när det gäller vårsådden.</p><p>– Ju längre söderut man kommer desto tidigare blev sådden klar och blev då i regel bättre. Längre norrut är det i stället stora arealer som inte blev sådda alls. Det handlar som regel om korn och havre, säger han.</p><p>Bilden är att höstsådden i stort ser bra ut men att det även här finns geografiska variationer.</p><p>– I till exempel områden nära Vänern i Värmland försvann snön tidigt. Det kom lite värme, snön drog sig tillbaka och vetet började växa. Sedan kom kylan tillbaka och höstgrödan utvintrade. Många odlare sådde om men resultatet har nog blivit blandat, säger Mats Eriksson.</p>

<p>Årets spannmålsskörd har påverkats av vårens myckna regnande och försommarens torka. Samtidigt är skillnaderna stora mellan olika regioner och grödor.</p><p>Det visar ATL:s sammanställning av fyra prognosmakares bedömningar.</p>

Vårens myckna regnande och försommarens torka har påverkat.