Marianne Lindberg

Johan Kuylenstierna, adjungerad professor i vattenresursfrågor vid Stockholms universitet och vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.

I sommar har lantbruket stått inför extrema utmaningar i torkans spår: halverade skördar, foderbrist och djurägare som desperat har talat om nödslakt.

– Om vi tittar på detta år och samma sak upprepas under 2-3 år blir det väldigt svårt för lantbruket att överleva. Jag kan inte dra någon annan slutsats, säger Johan Kuylenstierna, adjungerad professor i vattenresursfrågor vid Stockholms universitet och vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.

Men hur svenskt lantbruk verkligen kommer att påverkas till följd av ett ändrat klimat finns få vetenskapliga studier om, säger han. Den främsta orsaken till uttalandet är att han vill lyfta situationen för det svenska lantbruket, som han anser står under stor press på flera sätt, och göra livsmedelsproduktionen till en samhällsfråga så att den hamnar överst på den politiska dagordningen och prioriteras ekonomiskt. Lantbrukets ekonomiska verklighet måste stå i centrum om vi ska kunna minska sårbarheten för klimatförändringar i framtiden, anser Johan Kuylenstierna.

– Vi har till exempel starka regler om djurskydd - vilket är jättebra. Samtidigt verkar bönderna på en global marknad då vi har en import av billigare kött som har producerats under helt andra villkor. Det handlar därför i första hand om en grundläggande ekonomisk systemfråga - hur svenskt lantbruk står sig i förhållande till den globala marknaden, säger Johan Kuylenstierna.

Han anser att livsmedelsstrategin förvisso är bra men att det behövs en bredare ansats. Han efterlyser satsningar liknande dem som sker på energiområdet där man politiskt och ekonomiskt går in med stora investeringar och stöd för att Sverige ska bli fossilfritt. Den krismiljard som regeringen sköt till är inte mycket för torkdrabbade bönder att trösta sig med då branschen talar om förluster på 10 miljarder.

Som jämförelse nämner han att den sistnämnda siffran är vad en av storbankerna visade i kvartalsvinst nyligen. Så visst finns det pengar, anser han. Det är därför dags att börja prata om vilka investeringar svenskt lantbruk behöver och dessutom inte låta enskilda bönder ta smällen då till exempel landet drabbas av extremtorka.

En viktig prioritering som staten borde ta itu med är vattenfrågan, anser Johan Kuylenstierna.

– Jordbruksverket har i en rapport nyligen talat om vikten av avvattning då vi kan få mer nederbörd under ett förändrat klimat. Det talas om dränering och behovet av täckdikning bland annat. Men det är inte så enkelt då vi även kan få perioder av torka, som den senaste sommaren visat. Vi kan behöva restaurera våtmarker och använda våra sjöar för konstbevattning - och då behövs det stora investeringar, det är inget som kan läggas på enskilda.

Var sommarens torka en enskild händelse, vi har ju haft torkår tidigare?

– Det har varit en extrem sommar. Men visst, det mest sannolika just nu är att det var tillfälligt. Men vi ska inte fastna i om detta var ett enskilt torkår eller inte. Vi kommer att få fler sådana här torkperioder och i slutet av detta århundrade kommer vi kanske se på dessa som normala och inte enskilda händelser, säger Johan Kuylenstierna och pekar på att klimatforskarna oroar sig för betydligt snabbare förändringar i till exempel jetströmmarna som har betydelse för klimatet och vädret över våra breddgrader.

Så, vad kan vi vänta oss för klimat?

– Det är svårt att ge exakta svar om framtiden. Det går inte. Så svaret är: Osäkerheten ökar och högst troligen även mer extremväder.

– Vi måste därför investera för att kunna möta både torka och ökad nederbörd. Om vi gör investeringarna för att bättre hantera vädrets variabilitet i dag står vi dessutom bättre rustade för klimatförändringar. Nu handlar det om att sätta sig ner med lantbrukarna, deras organisationer, forskare, näringsliv och andra - och dra lärdomar av sommarens torka och hur vi ska hantera kommande situationer. Eller vill vi strunta i det och chansa på att det nog löser sig ändå?

I veckan som gick stack han ut hakan och sa att 2–3 års torka liknande den vi upplevt i sommar är slutet för svenskt lantbruk.– Det kanske var provokativt. Men vi måste resonera om lantbrukets förutsättningar, säger forskaren Johan Kuylenstierna.

Johan Kuylenstierna: Stora investeringar krävs för att möta klimatförändringarna.

Forskare: Fortsatt torka kan bli slutet för svenskt lantbruk

Lantbruk

Forskaren Johan Kuylenstierna tror att stora investeringar krävs för att möta klimatförändringarna.