Ann-Helen Meyer von Bremen

Den svenska nötköttsproduktionen väntas minska igen efter torkan 2018.

Det är lätt att få intrycket att det är efterfrågan från medvetna konsumenter som har ökat det svenska nötköttets marknadsandel. Men andelen har snarare följt tillgången under de senaste tio åren, visar ATL:s genomgång.

Däremot har ett ökat intresse från kunder och konsumenter bidragit till att de svenska priserna har ökat både gentemot bonde och mot konsument under senare år.

Magnus Lindholm, inköps­direktör på HK Scan, beskriver nötköttsmarknaden som komplex och påverkad av en rad olika faktorer. Politik, världsmarknaden, valutakursen och läget i mjölkproduktionen är några av dem.

Efter förra årets torka ökade utslaktningen. Totalt ökade den svenska nötköttsproduktionen med 4,6 procent under 2018.

I år gör eftersläpande slaktköer i kombination med höga foderkostnader att produktionen ökar ytterligare cirka 3 procent.

– Fodret är för dyrt för att man ska vilja satsa på de sista kilona och i stället skickar man djuret lite tidigare, säger Magnus Lindholm.

Stämmer prognosen kommer produktionen att hamna runt 142 000 ton i år, vilket blir den högsta volymen på 15 år. Redan nästa år blir det dock en nedgång.

– Slakten under 2020 kommer att landa något över 2017 års nivå och där ligger produktionen kvar även under 2021, tror Magnus Lindholm.

Man kommer alltså att backa cirka 10 000 ton, vilket kommer att leda till brist på svenskt nötkött med risk för en ökad import och därmed en tuff utmaning för hela värdekedjan.

Hur länge det dröjer för produktionen att återhämta sig återstår att se eftersom det har slaktats ut mycket kor.

– För att återigen öka produktionen måste köttpriserna ligga på en stabil, hög nivå under ett antal år, vilket ger bönderna en tillräcklig lönsamhet för att våga satsa för framtiden. Det kommer att ta ett antal år innan vi är tillbaka till 2018 års nivå.

Hur snabbt kan ni reagera på marknadens signaler?

– Om marknaden säger att den vill ha mer svenskt kött tar det lång tid. Men handlar det om exempelvis bättre marmorering, då är det kortare ledtider.

Magnus Lindholm är bekymrad över att inget tydligt generationsskifte verkar vara i sikte inom nötköttsproduktionen. Både många leverantörer och stallar är ålderstigna, och han skulle vilja se mer förprövningar.

Samtidigt vet han att lönsamheten har varit otillräcklig under för många år.

– Ska vi ha kvar nötköttsproduktionen på en rimlig nivå måste vi lyfta konsumentpriserna, och det har vi lyckats göra successivt. Vi har också börjat sortera köttet mera i olika kvaliteter till restauranger och butiker för att hitta de kunder som är beredda att betala, och det kommer vi att fortsätta med.

– Svenskhetsdebatten har givetvis också hjälpt till att öka medvetenheten hos konsumenterna.

2018 var dock en utmaning prismässigt och från slaktens sida uppmanade man sina leverantörer att hålla igen utslaktningen för att undvika ett överutbud med prispress som följd. Magnus Lindholm tycker att hela värdekedjan, inklusive handeln, tog sitt ansvar, och prisnivån till bonde låg kvar på i stort sett samma nivå som 2017.

Samtidigt rasade nöthudsmarknaden, mycket på grund av en stor export av hudar från USA till EU, vilket ledde till ett minus på 70–75 öre per kilo kött.

Magnus Lindholm är ändå positiv. Merparten av leverantörerna verkar vara beredda att fortsätta, trots torkans prövning. Han ser också stora potentialer att öka andelen svenskt kött inom storhushållssektorn.

En allt större andel konsumenter väljer svenskt nötkött framför importerat. Men det är inte självklart att det beror på en ökad medvetenhet – den svenska produktionen har också ökat. Redan nästa år väntas den dock minska igen.

Då förväntas kurvan att börja peka nedåt.

Svenskt nötkött riskerar att tappa mark

Livsmedelsförädling

Fler konsumenter väljer svenskt nötkött framför importerat. Men nästa år väntas den svenska produktionen minska igen.