Trots ett relativt bra mjölkpris för bönderna i Sverige har Arla haft svårt att hävda sig i en europeisk kontext under det goda mjölkåret 2017. Att bolaget nu inte redovisar sitt viktigaste jämförelsetal för böndernas mjölkpris, det så kallade Peer Group väcker frågor.

Vinsten ligger på 2,8 procent, den lägsta möjliga nivån i målintervallet 2,8-3,2 procent. Att investeringarna under 2017 bara hamnar på 248 miljoner euro jämfört med den relativt lågt ställda målsättningen på 335 miljoner euro är också ett frågetecken.

Det kanske största frågetecknet är att Arla inte lyckats använda det goda mjölkåret 2017 till att bygga bättre skyddsvallar för ägarna inför 2018. Hela den ekonomiska idéen med en kooperation är att den ska överträffa marknaden. För Arlas har det inneburit en strävan att sälja mer av sina egna märkesprodukter eftersom det ger möjlighet till högre marginaler och en lägre känslighet för svängningar i världsmarknadspriset på mjölk. Men Arlas tre snabba sänkningar av mjölkpriset under 2018 och kommunikationen kring desamma visar att bolaget fortfarande är väldigt beroende av råvarupriset på mjölk när det gäller intäkterna.

Till ljuspunkterna ur ett ägarperspektiv hör att de tidigare lönsamhetsproblemen i Kina tycks ha avtagit. Arla rapporterar också en lyckad försäljning av det brasilianska mejeriföretaget Vigor Alimentos S. A, något som enligt bokslutet realiserade en vinst på 44 miljoner euro.

Försäljnings- distributions- och administrationskostnaderna minskar också jämfört med 2016, men backar vi bandet till 2014 - året före böndernas mjölkkris - så var dessa kostnader lägre.

Samtidigt når 2017 års intäkter på 10,3 miljarder euro inte upp i 2014 års nivå på 10,6 miljarder euro. I bokslutet meddelar nu Arla att man förväntar sig en försäljning på 10-10,5 miljarder euro under 2018. Det innebär i en fortsatt kräftgång jämfört med tidigare år. Samtidigt vill bolaget som tidigare meddelats öka investeringarna till 527 miljoner euro.

I en intervju med ATL:s Siri Hill medger Arlas finanschef Natalie Knight att kostnaderna i Arla varit stora och att Arla vill bli bättre på att hantera dem framöver. Det är ett understatement. Om det inte lyckas blir det bönderna som återigen får ta smällen, detta i ett läge när många precis hämtat sig från krisen 2015-2016.

Efter ett 2017 som många svenska Arlabönder varit nöjda med är bokslutet här. Det kunde ha varit en roligare historia, skriver ATL:s Oskar Schönning i en kommentar.

Bokslutet kunde ha varit en roligare historia, skriver ATL:s Oskar Schönning