Malin Eborn

Teknikutvecklingen gör det möjligt att variera till exempel utsädesmängd och växtnäringsämnen. Men det gäller inte bara att få tekniken att fungera utan också att tekniken ger den lönsamhetsökning som den utlovar.

– Allt bygger på att man kan lita på de värden man utgår från, säger Gunnel Hansson, växtodlingsrådgivare, och en av talarna på Borgeby Fältdagars Pre-Event om precisionsodling.

När det gäller fosforrekommendationerna bygger dessa till exempel på mycket gamla försök som inte är uppdaterade till hur odlingen ser ut idag.

– Kräv alltid att algoritmen bakom tilldelningsfilerna är utvärderad, säger Gunnel Hansson.

Det är även viktigt att ha i åtanke att markkartering bara ger ett ungefärligt mått på växtnäringstillståndet i marken.

– Man måste också använda sitt sunda förnuft och följa upp med en växtnäringsbalans, säger hon.

När det gäller att variera utsädesmängden gjordes 2017 ett försök med vårkorn i Halland på ett fält som hade stora skillnader i lerhalt. Genom att variera utsädesmängden kunde man öka lönsamheten med 75 kronor per hektar.

<h3>Skördekartor kan bli värdefulla framöver</h3>

På den del av fältet som hade den lägsta lerhalten var skörden däremot betydligt lägre än på resten av arealen. Det medförde i sin tur att proteinhalten i maltkornet blev för hög där.

– Här skulle vi naturligtvis ha varierat kvävegivan efter förutsättningen för skörd, säger hon.

Den för höga proteinhalten riskerar att få hela partiet nedklassat till foderkorn. Därmed hade teknik att variera både utsädesmängd och kvävegiva kunnat bidra med en betydligt större vinst än bara 75 kronor per hektar.

När det gäller skördekartering har många lantbrukare tillgång till denna teknik men vet inte riktigt hur de ska dra nytta av den. Men även om man kanske inte i dagsläget ser nyttan med tekniken kommer det troligen vara värdefullt framöver att ha skördekartor flera år tillbaka.

– Det är bara titta på ett år som detta, när det är så torrt, hur stora variationerna mellan åren kan vara, säger Gunnel Hansson.

<h3>Ger bättre kvalitet på potatis</h3>

Mattias Hammarstedt, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne, påpekade under Pre-Eventet att de gamla försöksresultaten också ligger till grund för när man kör samma giva över ett helt fält.

– Så frågan är om vi gör mer rätt om vi kör en giva på hela fältet eller om vi börjar variera. Vi lutar oss mot samma information och den är lika dålig i båda fallen, säger han.

Nollrutor däremot har visat sig vara det överlägset bästa sättet att bestämma hur mycket kväve som finns i marken och hur mycket kväve man därmed ska tillföra. När det gäller att variera kaliumgivan i fält för att få en bättre kvalitet på potatis och samtidigt minska kostnaderna har det också visat sig vara en lönsam teknik.

– Vi har precis börjat en resa med precisionsodling och det gäller att använda den teknik vi känner till idag smart, säger Gunnel Hansson.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/jacob-van-den-bornes-predikade-for-okad-precision-pa-borgebys-preevent/">Predikar för ökad precision på Borgeby Fältdagars Pre-Event. </a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tror-pa-paradigmskifte-i-jordbruket/">Precision förenar ekologisk och konventionell odling </a>

Många lantbrukare har teknik att variera de flesta insatser. Men det är viktigt att tekniken verkligen ger mer i plånboken, anser Gunnel Hansson, rådgivare på HIR Skåne.

Rådgivare Gunnel Hansson kräver bra kunskapsunderlag för ny teknik.

Precision måste ge mer i plånboken

Lantbruk

Många lantbrukare har teknik att variera de flesta insatser. Men det är viktigt att tekniken verkligen ger mer i plånboken, anser Gunnel Hansson, rådgivare på HIR Skåne.