Politiker, träd fram och ta ert ansvar

Allt känns tyvärr igen från 2009. Den dånande kritiken från remissinstanserna mot vattenmyndigheternas åtgärdsförslag har skruvats upp ännu mer.

Konsekvensanalyser saknas, kostnaderna för åtgärderna skenar – Jordbruksverket uppskattar dem för jordbrukets del till 20 miljarder kronor, men ingen finansiering finns.

Förslagen är kort sagt orealistiska drömmar från tjänstemän på länsstyrelser och vattenmyndigheter som tittar i stupröret och saknar helhetsperspektiv. Ingen politisk prövning om realismen i åtgärderna finns.

Och allt går inte bara igen, det finns det som är värre nu. Till exempel att jordbruket kom undan med blotta förskräckelsen förra gången eftersom de sex åren kom att bli en provperiod under vilken jordbruket lovade framsteg via frivilliga åtgärder. Någon förlängd smekmånad ges säkerligen inte.

Efter mätningar och uppskattningar av statusen i alla landets vattenförekomster befanns hälften av dem inte leva upp till statusen god standard 2009. Nu är läget värre, inte för att vattenkvaliteten plötsligt skulle vara så mycket sämre utan för att nya saker räknas in, som vandringshinder för fisk.

Ropen på att politikerna ska träda fram hörs allt mer. Efter denna kanonad från remissinstanserna, inklusive statliga verk och kommuner, kan det också bli så. Jordbruksverket utnyttjar till exempel en möjlighet att begära regeringens överprövning eftersom verket anser att åtgärdsprogrammen strider mot miljöbalken.

Den säger att jordbruk är av nationell betydelse, och enligt Jordbruksverkets uppskattning skulle åtgärdsplanerna innebära att 80 000 hektar tas ur bruk.

I ATL den 17 april aviserade centerpartister i tio kommuner i de fem vattenområdena landet är indelat i att de avser att driva frågan om överprövning i sina kommuner.

Från näringsdepartementet är beskedet att landsbygdsministern tittar på frågan.

Det gör han rätt i, bara han inte låter det stanna vid en titt i tjänstemännens stuprör. Då får vi en död landsbygd. Med bra vatten.