Torbjörn Esping

Någon nationell samordning av brottslighet från djurrättsaktivister finns inte i dagsläget.

– De här personerna är inga förvirrade tonåringar. Det är kriminella personer som ägnar sig åt grovt organiserad brottslighet. Det är kringresande våldsbejakande människor, säger Stefan Dangardt, presskommunikatör på polisregion Bergslagen som utreder angreppen mot Lisasgårdens kaniner.

Enligt en granskning som Göteborgs-Posten har gjort har minst 200 djurrättsrelaterade brott begåtts mot svenska lantbrukare och djurägare de senaste tre åren. Det handlar om misstänkta brandattentat, trakasserier, inbrott och mycket grova mordhot – i flera fall riktade mot små barn. Angreppen tycks öka och rädslans sprider sig bland lantbrukare.

Samtidigt är brottslighet från djurrättsaktivister ingenting som polisen prioriterat. Hos polisen utreds brotten lokalt. Någon nationell samordning finns inte. Det finns ingen särskild brottskod som gör att man se hur många brott som anmäls.

Säkerhetspolisen har slutat bevaka aktivisterna eftersom de inte riktar sin brottsliga verksamhet mot någon av demokratins grundläggande funktioner och inte har någon ambition att förändra statsskicket.

– Det är allvarliga förföljelser som lantbrukarna systematiskt utsätts för. Det är därför vi gärna vill se någon form av nationell samordning. Vi beklagar att säkerhetspolisen inte hanterar det här längre, säger Stefan Dangardt.

Men trycket ökar på regeringen och på polisen att jobba mer mot de hatbrott som lantbrukare utsätts för.

– Militanta djurrättsaktivister har passerat alla gränser. De ägnar sig åt brottslig verksamhet som snarare för tankarna till terror, säger Centerledaren Annie Lööf i riksdagen och får applåder.

– Jag förväntar mig att Sveriges nya regering snarast möjligt kommer att visa handlingskraft. Vi behöver konkreta åtgärder, för vi vill stoppa hoten och våldet mot svenska lantbrukare.

LRF lyfter också problemet att det inte är brottsligt att demonstrera på gården, trots att man blivit uppmanad att lämna fastigheten.

– Det borde finnas något liknande en hemfridszon, även på en gårdsplan. Så att det kallas som olaga intrång om någon inte lämnar gårdsplanen på uppmaning, säger Anders Drottja, krisberedskapsansvarig på LRF.

Den största delen av angreppen mot djurbönder sker ändå på nätet, med hot och hat på sociala medier eller via mejl. Här har Polisen ofta svårt att bevisa vem som suttit framför tangentbordet och skrivit hotelserna.

– Staten måste bevisa brott bakom varje rimligt tvivel, det får konsekvensen att de allra flesta brotten förblir ouppklarade även om det finns misstänkta personer, säger Stefan Dangardt.

Även när det gäller nätbrottsligheten kräver LRF krafttag, från både till exempel Facebook och polisen.

– Polisens nya organisation med regionala IT-centrum borde kunna hjälpa till att spåra åtminstone de som ägnar sig åt den grövsta hatpropagandan på nätet. Facebook borde enligt sina egna regler kunna släcka ner sidorna, och kanske till och med bannlysa personerna bakom sidorna, säger Anders Drottja.

<h3>Några av de krav som LRF ställer till regeringen</h3>• Nationell samordning hos polisen• Tydligare lagar mot hot och intrång• Nya brottskoder• Krafttag mot hot på nätet<h3>Många anmäler inte</h3>Undersökningsföretaget Landja Marknadsanalys har frågat 30 större djurhållare om de anmält brott/aktivism som de har utsatts för. Så här svarade de:Inte anmält: 60 procentAnmält: 40 procentAv dem som anmält uppger 19 procent att de också anmält till sina försäkringsbolag.

LRF, lokala poliser och ledande politiker är överens: Mer måste göras för att bekämpa brottsliga djurrättsaktivister.

LRF, lokala poliser och ledande politiker är överens om brottsliga djurrättsaktivister.