Malin Eborn

Gropen där markstruktur studeras, har i år delvis vigts åt plöjningsfri odling. Bland annat kan man se vad maskarnas arbete betyder för dräneringen.

Sedan 2001 har den plöjningsfria odlingen utvecklats på gården utanför Ystad i södra Skåne i nära samarbete med både forskare och rådgivare. Etablering sker med tallrikskultivatorn Carrier, styvpinnekultivatorn Cultus och såmaskinen Spirit.

– Vi jobbar med de här tre maskinerna utifrån vilket behovet är, säger Per Landén, en av talarna på Borgeby fältdagars Pre-event med fokus på jordbearbetning och etablering som lockade fullt hus med drygt 200 deltagare.

Ibland behövs bara en överfart med tallrikskultivatorn innan sådd, medan det vid andra förhållanden krävs en bearbetning till. Men sällan läggs mer än en timme för att etablera grödan.

– Kör vi alla tre ligger kostnaden på runt 800 kronor per hektar, konstaterar han.

Med utgångspunkt från egna erfarenheter vill Per Landén gärna krossa de myter om reducerad jordbearbetning som florerar att gräsogräs förökas upp och att användningen av växtskyddsmedel ökar. På Charlottenlund har man inte sett någon ökning av gräsogräs, kvickroten har till och med minskat.

– I år har vi till exempel bara kört Starane till vete på våren. Vi har inte behövt använda Broadway eller något annat, säger han.

Glyfosatanvändningen ligger på 0,75 liter per hektar och år.

– Vi sprutar där vi har vete efter vete eller där vi har raps för att få bort spillsäd. Men vi kör aldrig några höga doser, säger han.

Per Landén arrenderar Charlottenlunds gård utanför Ystad tillsammans med sin son Max Landén.

Hitintills har man också klarat sig ifrån renkavle även om det aggressiva ogräset sprider sig allt närmare gården.

Att sniglar blir ett stort problem vid plöjningsfri odling har han heller inte upplevt.

– Snigelgift är något vi använder väldigt lite av, och då oftast längs med fältkanterna, säger Per Landén.

Samarbete med forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet har visat att både nyttoinsekter och maskar kraftigt har ökat sedan Charlottenlund gick över till plöjningsfri odling.

– Vi har en enorm mängd maskar vilket är jätteviktigt för jordstrukturen, säger Per Landén.

Halmrester som blir kvar i ytan efter den grunda bearbetningen kan se skräpigt ut men skyddar från erosion vilket tidigare var ett stort problem på de kuperade fälten.

– På de här 16 åren har vi sett en enorm ökning av nedbrytningshastigheten. Går man ut i ett fält med vete efter vete på våren så finns ingen halm kvar, säger han.

Därmed ser han heller ingen risk för att till exempel svampsjukdomar ska föras vidare till nästkommande spannmålsgröda via halmresterna.

En viktig orsak till att man gick över till reducerad jordbearbetning på Charlottenlunds gård var att plöjningen fungerande dåligt och gav en ojämn gröda på de kuperade fälten. Tack vare övergången har man fått en hög skörd över hela fälten.

– Är man bra på att plöja och tar höga skördar ska man givetvis fortsätta med det. Men det här var helt rätt väg för oss, säger Per Landén.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nederbord-ger-hopp-om-vallskorden/">Läget för vallskörden ljusnar</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/innovativ-britt-pa-ny-temadag/">Så lurade han ogräset</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/biogasgrodor-mer-lonsamma-an-korn/">Mer pengar att tjäna på biogrödor</a>

Charlottenlunds gård utanför Ystad i södra Skåne

Per Landén har arbetat på Charlottenlunds gård under många år men sedan ett år tillbaka arrenderar han gården tillsammans med sin son Max Landén.

Växtföljden är raps, sockerbetor, maltkorn, höstvete, höstvete.

Väderstad Cultus 5 meter med Biodrill

Beräknad kostnad för överfarter på Charlottenlund

Jämnare och högre skördar till lägre produktionskostnader. Per Landén summerar resultatet av 16 år på Charlottenlunds gård.

Så brukar de 540 hektar till lägre kostnader med jämnare och högre skördar.