Ulf Aronsson

”Det finns de som vill betala för de värden som hyggesfritt ger och därför borde det finnas affärsverksamhet som gynnar sådant skogsbruk”, säger Markus Steén.

”Måste det gå till så här?”

Det var den spontana reaktionen hos Markus Steén och hans fru Magda Steén, som båda är jägmästare, när deras favoritskog för hundpromenader plötsligt omvandlats till ett stort hygge.

– Jag har ju jobbat många år som skogsbruksplanläggare, men nu var det alldeles hemmavid, säger han.

Markus Steen började läsa på om hyggesfritt.

– Det finns redan en hel del som sköter sina skogar hyggesfritt. Det är bättre för den biologiska mångfalden, för rekreationsvärden, klimatet och ekonomin. Det borde finnas de som vill betala för de värdena och därför borde det finnas affärsverksamhet som gynnar sånt skogsbruk, tänkte jag.

Nu är han själv med och bygger upp just en sådan verksamhet.

– Jag kom i kontakt med företaget Plockhugget, som började med att ha kurser om hyggesfritt skogsbruk. I september startade vi upp en verksamhet med att sälja sågat virke från hyggesfria skogar, och i november sålde vi det första virket, säger Markus Steén, som nu är vd på företaget.

Plockhugget köper in timmer och legosågar det på lokala småsågar. För att få leverera timmer måste skogsägaren anta en standard med högre krav än till exempel FSC. Med hjälp av Tracy of Swedens märkningssystem kan de även erbjuda spårbarhet av varje planka tillbaka till stubben. I dagsläget har Plockhugget kontor i Tolg, Växjö, men planerar att öppna ytterligare ett kontor i Dalarna.

Att hyggesfritt skogsbruk har fördelar för mångfalden och rekreationsvärdena är det nog få som säger emot. Klimateffekterna och lönsamheten är däremot mer omdebatterade. Volymproduktionen blir lägre, avverkningskostnaden högre och intäkterna vid varje avverkning blir lägre. Men intäkterna kommer oftare och eftersom bara grova träd tas ut blir timmerandelen högre. Med naturlig föryngring uteblir ofta etableringskostnaden. Och enligt Markus Steén ökar intresset för alternativa brukningsformer.

– Många kommuner kör hyggesfritt, och det kommer hela tiden nya skogsägare till våra kurser. Alla vill kanske inte köra det på hela fastigheten men är nyfikna på att testa på en del av den.

I det hyggesfria skogsbruket tas bara de grova träden ut och det är främst naturlig föryngring som gäller.

Virkeskunderna finns hittills bland arkitekter och husbyggare, och med det ökande klimatengagemanget tycker Markus Steén att det borde finnas många andra som också är intresserade av virket.

– Vi har ju precis startat, och har inte riktigt några upparbetade rutiner. Men vi har gjort några affärer och har många i pipeline. Prismässigt vill vi inte straffa ut oss utan testar marknaden. Men hittills har vi fått lite bättre betalt för det hyggesfria virket.

<h3>Utdrag ur Plockhuggets skogsbruksstandard:</h3>Maximalt 25 procents uttag per tioårsperiod.Maximalt 0,25 hektars lucka per hektar efter avverkning. Lämna naturvärdesträd samt minst fem evighetsträd per avverkningsyta och minst fyra högstubbar per hektar. Lämna minst 2 500 stammar per hektar efter underröjning.Inget grot-uttag, inga bekämpningsmedel eller nya diken och ingen dikesrensning eller gödsling.Främst naturlig föryngring, vid hjälpplantering inget ortsfrämmande plantmaterial eller exotiska trädslag.Markberedning får inte påverka mineraljord.Max 0,5 hektar viltstängsling per stängsel.

Hyggesfritt skogsbruk ger värden som trakthyggesbruk inte ger, anser Markus Steén. Genom företaget Plockhugget vill han skapa en virkesmarknad för de som vill betala för de värdena.

”Det borde finnas de som vill betala för de värden som plockhuggning ger”, säger Markus Steén.

Han säljer hyggesfritt virke

Skog

Hyggesfritt skogsbruk ger värden som trakthyggesbruk inte ger, anser Markus Steén. Genom företaget Plockhugget vill han skapa en virkesmarknad för de som vill betala för de värdena.