Ulf Aronsson

Av det totala antalet skalbaggsarter i Sverige är ungefär en tredjedel vedlevande. Samtidigt står de för hälften av de skalbaggsarter som finns på rödlista, och den kraftiga överrepresentationen gör dem till en intressant artgrupp ur naturvårdssynpunkt.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/jattepraktbaggarna-ar-utrotningshotade/">Nytt hopp för rödlistad bagge</a>

Som en del av forskningen om skog och naturvård vid Göteborgs universitet har Oskar Gran jämfört förekomsten av vedlevande skalbaggar i nyröjd planterad granskog respektive nyckelbiotoper med blandskog på Sveaskogs mark i Jönköpings län.

Undersökningen från Göteborgs universitet visar att antalet vedlevande skalbaggar var lika stort i de nyligen röjda granplanteringarna som i de urskogsartade nyckelbiotoperna. ARKIVBILD

<h3>Rödlistade arter hittade i ungskog</h3>

Enligt studien var det i princip ingen skillnad i antalet arter mellan den röjda ungskogen och de urskogsartade nyckelbiotoperna, däremot var det skillnad i artsammansättningen. Men på ungskogsytorna påträffades även rödlistade och sällsynta arter, till exempel en klubbhornsbagge som brukar anses som en art kopplad till natur- eller gammelskogar.

”Resultaten påvisar också vikten av att inte bortse från mycket vanliga habitattyper vid naturvårdsarbete och kartläggning av arters förekomst”, skriver Oskar Gran i sin studie.

– Det min studie, och andra liknande studier, kan visa är att det verkar finnas en relativt artrik fauna av vedlevande skalbaggar som kan tolerera eller gynnas av förhållandena i vissa typer av produktionsskogar. På sätt och vis blir ju dessa arter som följd mindre intressanta för naturvården, eftersom deras habitat är så pass vanligt i landskapet. Och desto viktigare blir det att rikta in sig på de arter som man aldrig, eller mycket sällan, hittar i en produktionsskog; det är dessa vi kan förvänta oss har det svårt i dagens skogar, säger Oskar Gran.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/sca-ska-radda-fjarilar/">SCA gör en insats för fjärilar</a>

Han är i början av ett doktorandprojekt, och betonar att resultaten än så länge är preliminära.

– Men om det är något som jag tycker att man kan ta till sig så är det att det finns en väldig mångfald av insekter även i brukade skogar, vilket är ett tecken på hur enormt diversa särskilt de ”små tingen” är i våra skogar. En medvetenhet bland skogsbrukare om att det även i kvarlämnade röjningshögar kan finnas en hel liten värld vore positivt.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/rara-arter-i-nyckelbiotoper/">Nyckelbiotoper räddar arter</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/naringen-sagar-forslaget/">Skogsnäringen sågar förslag på ny skogsvårdslag</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/skogsagarna-rasar-mot-regeringens-forslag/">Skogsägare rasar mot regeringens förslag</a>

”Bortse inte från till synes ointressanta produktionsbiotoper i naturvårdsarbetet.” Det är slutsatsen av en jämförelse av förekomsten av vedlevande skalbaggar i röjskog respektive nyckelbiotoper.

I en ny studie jämförs förekomsten av skalbaggar i röjskog med urskogsartade nyckelbiotoper.