Mari Nälsén

Samhället måste vara berett på att betala för förebyggande åtgärder, säger Gudrun Haglund Eriksson, vice ordförande i Fåravelsförbundet.

Den totala programbudgeten för stöd till rovdjursavvisande stängsel är knappt 41,9 miljoner kronor. I början av programperioden och i ett första steg fördelades drygt 28 miljoner och sedan dess har länen totalt avropat ytterligare drygt fyra miljoner kronor.

– Det är en pott per län. Det som är möjligt att avropa är dels de 13,8 miljoner som inte fördelades i första steget och ytterligare 14,3 miljoner kronor som kan omfördelas från stöd till engångsröjning på betesmarker, berättar Christine Berg, samordnare på samordningsenheten på Jordbruksverket.

Hittills har fyra län använt möjligheten att begära mer pengar. Det är Örebro som har utnyttjat allt och därmed står utan pengar fram till år 2020, Värmland som kan få drygt 370 000 kronor, Uppsala som kan få 670 000 kronor och Södermanland som kan få lite mer än 260 000 kronor.

För Värmlands del innebär det att pengarna räcker till sju och en halv kilometer nya stängsel i ett län där det enligt den senaste inventeringen finns 355 vargar.

<h3>Ansökningar fortsätter komma in</h3>

I Örebro län fortsätter ansökningarna att komma in.

– Vi har beviljat 60 ansökningar på totalt 79 kilometer stängsel, berättar Tobias Kindvall på Länsstyrelsen i Örebro. Vi hoppas att få mer pengar genom omfördelningar. Annars är risken stor att rovdjurangreppen ökar i antal alternativt att tamdjursägare inte vågar släppa sina djur på bete.

I Gävleborg och Dalarna har länsstyrelserna ännu inte avropat något.

<h3>Betala för förebyggande åtgärder</h3>

Gudrun Haglund Eriksson, vice ordförande i Fåravelsförbundet och fårbonde med 500 tackor är kritisk till att pengarna inte räcker.

– Det är för lite tilltaget. Om vi ska ha den vargstam vi har måste samhället vara berett att betala för förebyggande åtgärder, säger hon.

Hon tycker också att länen i Mellanssverige som har högst rovdjurstryck bör ha en större andel av bidragen än vad de har i dagsläget.

– Jag säger inte att de andra länen inte ska ha sin del av kakan, i södra Sverige har de hårt tryck på lo exempelvis men vi måste koncentrera pengarna där de gör mest nytta. Man vet exempelvis att det ofta blir många angrepp på tamdjur när ett nytt vargrevir bildas. Då borde det finnas massor av pengar att ösa in där på förebyggande åtgärder.

Det kan finnas skäl till att se över fördelningen mellan länen, säger Emma Svensson, samordnare på Jordbruksverket. Men först om regeringen efter sommaren tar beslut om en ändring av landsbygdsprogrammet.

– Det kan också finnas skäl att se över de urvalskriterier som ligger till grund för beviljande av stöd eftersom det i dagsläget skiljer sig åt mellan olika län. Det påverkar vilka prioriteringar som görs och hur snabbt pengarna utnyttjas, säger hon.

Pengarna till rovdjursavvisande stängsel räcker inte. När halva programperioden gått är pengarna helt slut i Örebro län. I Värmland och Södermanland finns bara lite kvar.

När halva programperioden snart är slut saknas pengar i flera län.