Oskar Schönning

Många mjölkgårdar tampas med låg lönsamhet.

HOT: Lönsamheten på gårdarna

Mjölkkrisen 2015-2016 var en intäktskris och sommarens torka innebar en kostnadskris på många gårdar. Det gör att lönsamheten fortsätter att ligga kvar på låga nivåer. För att det ska kunna ändras behöver mjölkpriserna höjas och stabiliseras, vilket i sin tur kräver att det händer något drastiskt med antingen intäkter eller kostnader i mejeriföreningarna. Annars är risken stor att den låga lönsamheten består även under 2019.

Oavsett vad man tycker om ekologisk mjölk så är det ett faktum att det under lång tid har gått att ta ut ett högre pris för den, både i producent- och konsumentled. En liknande trend har under de senaste åren synts med lokalt producerade produkter. 2019 kan vara klimatmjölkens år. Här saknas inte utmaningar, framför allt inte på gårdarna. Men mycket arbete har redan gjorts och den som - på ett trovärdigt sätt – kan få ut en klimatpositiv mjölk på marknaden har förmodligen pengar att tjäna.

Veganprodukter som sojamjölk kan vara ett sätt att bredda verksamheten.

UTMANING: Bredare sortiment

Arla har länge klassat den växande vegantrenden som ett hot. Finska Valio och norska Tine har i stället börjat sälja veganprodukter. I mejeriföretagen finns mycket infrastruktur och kunskap kring hur man tillverkar och säljer livsmedel. Det går att tjäna pengar på - dessutom oberoende av världsmarknadspriset på mjölk. Men då underlättar det förmodligen om mjölkbönderna också upplever att de tjänar pengar som ägare, inte bara som mjölkleverantörer.

Ekonomisk och ekologisk hållbarhet kommer att bli ännu viktigare nästa år – det är tydligt när åtta av ATL:s branschreportrar tittar på vad som väntar efter nyår. I dag: Oskar Schönning om mjölkåret 2019.

Mjölkåret 2019: Men torkan sätter stora spår i lönsamheten för gårdarna.