Oskar Schönning

”Det finns en insikt om att man inte kan ersätta kött med vad som helst. Avokado, mandlar och soja kan också vara problematiska ur ett hållbarhetsperspektiv”, säger Åsa Lannhard Öberg på Jordbruksverket.

2016 satte svenskarna ett omdiskuterat rekord. I snitt förbrukade vi då närmare 90 kg kött (slaktvikt, se grafik) per person och år. Det var en ökning med femtio procent sedan 1990 och en fördubbling jämfört med 1960.

Statistiken visar också att en stor del av köttfesten var - och är - importerad. När det gäller nötkött- och matfågel, som står för den stora ökningen i svenskarnas köttkonsumtion, gick importen från sammanlagt 14 000 ton år 1990 till 239 000 ton år 2016, en ökning med hisnande 1 600 procent.

Men även om både konsumtions- och importsiffror fortfarande befinner sig på historiskt höga nivåer så har de under de senaste två åren vänt nedåt. Det skulle kunna uttryckas som att både nationalister och vegetarianer vunnit mark på svenskarnas tallrikar. Eller som att svenskarna börjat äta mer utifrån vad som bedöms vara hälsosamt och hållbart.

En krassare orsak kan också vara att den svaga svenska valutan tillfälligt gjort det mindre lönsamt att importera kött. Men Åsa Lannhard Öberg på Jordbruksverket, som följt köttsiffrorna sedan början 2000-talet, tror att den vikande trenden med importerat kött kommer att hålla i sig:

– Det är en diskussion om hållbarhet som präglar samhället i stort. Maten är en konsumtion som vi rannsakar mer i hela vår del av västvärlden, säger hon.

Sommaren 2016 kom LRF:s konsultföretag Macklean med en rapport som förutsåg mycket av det som senare hänt. Här tillfrågades 100 representanter från livsmedelsbranschen om de upplevde en minskning av köttkonsumtionen till förmån för andra proteiner från växt- och djurriket. 85 av de tillfrågade svarade ja. Vid sidan av klimat och miljö lyfts också hälsa, smak, bekvämlighet och ursprung fram som faktorer i ett proteinskifte.

– Närproducerat är jättehett i hela västvärlden. Folk känner en trygghet i att äta det som kommer från det egna landet. Själva bonden har också blivit lite het, lite av en modern hjälte, säger Åsa Lannhard Öberg.

Vid sidan av klimat och miljö lyfts också hälsa, smak, bekvämlighet och ursprung fram som faktorer i ett proteinskifte.

De senaste årens utveckling har gjort att de vegetariska och veganska alternativen till kött och andra animalier har blivit fler och bättre. Även här råder en hållbarhets- och närhetstrend.

– Det finns en insikt om att man inte kan ersätta kött med vad som helst. Avokado, mandlar och soja kan också vara problematiska ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Åsa Lannhard Öberg.

Spelar diskussionen om säkerhet och självförsörjningsgrad in?

– Ja, det gör den nog också, även om det kanske inte är så jättemånga som går och tänker på en kris och att gränserna skulle kunna stängas. Men trenden ser olika ut i olika konsumentgrupper.

Flera experter är överens om att en växande befolkning måste börja äta mindre men bättre kött om världen ska komma till rätta med både växande klimat- och hälsoproblem. Men Åsa Lannhard Öberg på Jordbruksverket tror inte att svenskarnas konsumtion kommer att gå tillbaka till 1960-talets, eller ens 1990-talets nivåer. En snittförbrukning kring 80 kilo per person och år och högre andel svenskt tror hon är ett rimligare scenario.

– Så om man har en grisgård ska man nog inte lägga ner och börja odla champinjoner i stallarna, utan det handlar snarare om att fortsätta utveckla de svenska mervärdena, säger hon.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/bondeorganisation-expanderar-soker-odlare/">Bönder sökes till bönodling: "Ständigt behov" </a>Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/de-satsar-pa-sotlupin-tror-det-finns-ett-odlarintresse/">De satsar på sötlupin</a>

<h3>Proteinskiftet</h3>Uttrycket proteinskiftet syftar på att konsumenter minskar sin befintliga köttkonsumtion till kött de uppfattar som bättre och/eller ersätter köttet med andra proteiner, både djurriket som från växtriket.

Nationellt och vegetariskt är två stora trender både bland konsumenter och producenter när det gäller protein just nu. Svenskt lantbruk har mycket att vinna på proteinskiftet, visar ATL:s kartläggning.

Köttkonsumtionen minskar – men proteinskiftet kan vara en chans för svenska lantbrukare.