Från och med början av nästa år kan hästföretagare räkna med att hitta matnyttig information genom ett nytt webbverktyg. Det är utvecklat inom det tvååriga, EU-finansierade projektet Innoequine, som ska stärka konkurrensförmågan för hästbranschen i mellersta Östersjöområdet.
– Företagarna kan bland annat få goda råd kring förbättring av arbetsmiljön på hästgårdar, med exempel och bilder från studiebesök som projektet gjort i de tre länderna. Hantering av gödsel finns det också mycket tips kring eftersom hästföretagen ofta är tätortsnära och användningen av gödsel är omgärdad av regler, säger Christina Lunner Kolstrup, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Innovation och inspiration
Tillsammans med kollegan Stefan Pinzke har hon samarbetat med forskare i Finland och Lettland och gruppen lägger just nu sista handen vid sammanställningar och översättningar till de nationella språken för att få allt klart till projektavslutningen vid nyår.En rapport om innovation och inspiration är nästan färdig.– Hästföretagare i alla tre länderna behöver generellt bli bättre på företagande. Det är lite för mycket hobbynivå fortfarande, även om det finns exempel på små hästföretag som är duktiga. Kompetensen behöver också öka, inom allt från hästskötsel till ledarskap, säger Christina Lunner Kolstrup.
Så mycket kostar det
En del av projektet har gjort en konsumentundersökning. Den visar att en aktiv ryttare i Sverige utan egen häst årligen lägger cirka 900 euro (8 000 kronor) på sin hobby.I Finland är motsvarande summa 2 300 euro (20 000 kronor) och i Lettland 600 euro (5 000 kronor).Det som betyder mest för viljan att betala för ridlektioner är ridlärarens kvalifikationer och träningsnivån på hästarna.– Hästfolk är beredda att betala ganska mycket för att få hålla på med sitt intresse. Det finns potential för företagare i branschen att ta ordentligt betalt, säger Christina Lunner Kolstrup.
Ökar inte längre
Antalet hästar per capita i Sverige är bland de högsta i Europa, men antalet verkar inte öka längre.Christina Lunner Kolstrup tror att det kan ha flera orsaker.Utbudet av fritidssysselsättningar har ökat för ungdomar, färre växer upp med naturlig kontakt med djur och hästar innebär mycket fysiskt arbete eftersom mekanisering av stallar inte gjorts i samma utsträckning som i exempelvis lagårdar.Stagneringen av antalet hästar kan också bero på trender.– Den lojala hästtjejen existerar inte i samma utsträckning som förr, säger Christina Lunner Kolstrup.Mer information finns på
www.slu.se/innoequine.