Hans Dahlgren

Med 200 hektar spannmål, 250 hektar skog, 180 hektar potatis och 20 hektar jordgubbar har familjejordbruket Axelssons i Aby en hel del areal att inspektera. Sedan drönaren skaffades i våras har den kommit väl till användning.

– Främst har vi haft den till att inventera vildsvinsskador i spannmål och potatis. Det har varit ett väldigt bra redskap till det. I jordgubbarna har vi kollat så att bevattningssystemet har fungerat. Det är bara att flyga över så ser man om något hänt eller om allt ser bra ut. Sedan kan man ju se om det finns andra skador eller sjukdomar också, säger Filip Axelsson.

Nytt verktyg. ”Vi har väl använt den några gånger i veckan eller när vi ser att vi har behov av det. Där vi vet att det är mycket gris använder vi den mera frekvent”, säger Filip Axelsson på Axelssons i Aby utanför Målilla.

Priserna på drönare har de senaste åren sjunkit. Modellerna har blivit mera avancerade och därmed lättare att använda. I dag kan man få de mest populära konsumentmodellerna för mellan 10 000 och 20 000 kronor, beroende på hur de är utrustade. Rätt använda kan de, i förhållande till sitt pris, göra stor nytta.

– I jordgubbarna är det mest tid man sparar men i spannmålen och potatisen får man också en helt annan bild av hur mycket som är skadat och kan beräkna mera exakt hur stor areal som är förstörd.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/synpunkten/viltinventering-von-oben/">Vill inventera vilt med drönare</a>

Med detaljerad information om vildsvinsskadorna är också jaktåtgärderna enklare att planera.

– Det är lättare att se vilka stråk de rör sig på och vart de kommer ifrån och var man ska göra skjutgator. Det underlättar väldigt mycket.

Uppifrån är det väldigt lätt att få koll på var och i vilken omfattning vildsvinen förstört grödorna. Här har vildsvinen bökat i nysådd vårrågvete.

Som skogsägare tror Filip Axelsson också att en drönare kan vara värd att ha i sin maskinpark.

– Där har jag inte använd den så mycket än, men jag vet att en del har använd den för att kolla vindfällen efter stormar. Det är ju optimalt. Man slipper gå över allt till fots.

Är den svår att lära sig använda?

– Man måste kanske ha lite teknikvana och tid att lära sig.

– Det kanske är vi ungdomar som har mest tid och intresse för det nu. Men finns bara intresset så är det nog inga problem att lära sig.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lat-dronaren-spruta-odlingen/">Låt drönaren göra jobbet</a>

Det pågår en hel del forskning kring hur drönarna kan användas i jord- och skogsbruk. Med olika typer av sensorer och kameror kan de ge mycket värdefull information om hur grödan eller skogen mår, och Filip Axelsson tror att drönarna kommer att bli ett vanligt verktyg i lantbruket.

– Detta är bara början. Det kommer att bli väldigt bra i framtiden om man får tillåtelse att flyga även då.

Pris: Från ca 12 000 kronor exklusive moms.

Pris extra batteri: cirka 1 400 kronor exklusive moms.

Batteritid: upp till 30 minuter.

Räckvidd signal: upp till 5 km, men enligt lagen får man inte förlora ögonkontakt med drönaren.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/atl-provkor-en-lattviktare-med-klos/">Nya Maxxum en rivig lättviktare</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tyskt-foretag-dominerar-marknaden-for-ekogodselravara/">Tysk familj har järngrepp om ekogödselråvaran</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/polisrazzia-mot-svenskodlad-industrihampa/">”Polisen tog rubb och stubb”</a>

En förhållandevis billig drönare kan göra mycket nytta i både jordbruket och skogsbruket. Filip Axelsson i Målilla inspekterar vildsvinsskador och kontrollerar bevattning med sin radiostyrda helikopter.