Cecilia Persson

Målet är att driva utvecklingen av innovationer som är till nytta för ridsporten genom att fokusera på hästens välfärd och hållbarhet, utbildning och träning.

Inne på ridhuset på Ridskolan Strömsholm går det att känna sig lite lätt övervakad. Men sensorerna som sitter på väggarna fokuserar inte på ryttaren - utan på miljön och hästarnas rörelser.

Det är projektet Ridsportens Innovationer och Saab som har köpt in ett positionssystem som mäter rörelserna i ridhuset. De ska kompletteras med sensorer som sätts på ryttarnas hjälmar för att kunna mäta exakt hur lång tid hästarna går i olika gångarter och hur hastigheterna är under ridpasset.

Sensorerna i ridhuset installerades i höstas men började nyligen användas skarpt i verksamheten.

Målet är att ny teknik ska kunna förbättra både hästarnas och personalens hälsa, vilket också ska bidra till bättre lönsamhet i hästföretag. Ett exempel är hur mängden foder kan räknas ut.

– Det kan bli ett underlag för att göra bättre foderstater. Då kan man räkna på hur mycket hästen jobbar exakt. I dag gör man antaganden, med det här systemet kan vi få ett bättre underlag, säger Karin Morgan, chef för forskning och utveckling vid Ridskolan Strömsholm och fortsätter:

– Överutfodring är ett stort problem i dag. Optimerar man en foderstat har man pengar att tjäna på det. Har du 30 hästar som du fodrar fel med två kilo hö per häst och dag så blir det 4 000 kronor mer i månaden.

Karin Morgan är forskningschef på Ridskolan Strömsholm.

Sensorerna installerades i slutet av september och har alldeles nyss börjat användas skarpt i verksamheten. Förutom ett positionssystem finns andra sensorer som mäter damm, fukt och temperatur i ridhuset. Dessa har forskningsorganet Rise installerat. Damm från djur är en av de största hälsoriskerna vid arbete med djur enligt Arbetsmiljöverket, och även hästarnas välmående påverkas av luftkvaliteten.

I dammet kan både bakterier, mögelsporer och allergiframkallande ämnen gömma sig. Dammiga ridhus blir bättre om underlaget vattnas, men får det inte torka ordentligt kan det bildas mögelsporer i stället. Därför skulle fuktmätningen kunna hjälpa till att hitta en bättre balans.

Positionssystemet kan mäta hur lång tid hästen arbetar i olika gångarter, vilket ger ett bättre underlag för att räkna ut foderstater.

Nästa steg är att ta tekniken in i stallen, och kanske även mäta slitsamma arbetsmoment som personalen utför.

– Arbetsmiljön är ett jätteproblem i hästbranschen och det måste vi göra något åt. Det är inte acceptabelt att det är så vanligt med förslitningsskador bland ridlärare över 35 år i Sverige. Vi jobbar jättemycket med arbetsmiljön här på Strömsholm, bland annat i samarbete med SLU, säger Karin Morgan.

<h3>Ny inställning till teknik i hästbranschen</h3>

Men vem ska köpa ett positionssystem till sitt ridhus eller sin anläggning? I dag kostar de mycket pengar. Positionssystemet till Ridskolan Strömsholm har kostat mellan 200 000 och 300 000 kronor att köpa och installera.

Men med tiden kan priserna pressas nedåt. I dag finns flera företag som använder sina sensorer i andra verksamheter och som ser möjligheter i hästsporten. Teknikmotståndet som förekommer i branschen är också på väg bort, hoppas Karin Morgan.

– Det kommer nya system hela tiden. Det finns grimmor med GPS och vi har testat RideQ som känner av så att ryttaren inte tittar ner för mycket. Man blir mer och mer van vid att använda teknik. Hästbranschen har varit extremt teknikbakåtsträvande, men det börjar ändra sig, säger hon.

Det är Svenska Ridsportsförbundet, Ridskolan Strömsholm och Flyinge samt teknikföretaget Saab som driver projektet Ridsportens Innovationer för att få fram fler tekniska uppfinningar inom svensk ridsport. Även forskare från SLU är inblandade i sensorförsöken på Strömsholm. Ridskolan passar bra som "försöksanläggning" med sina drygt 130 ridskolehästar och kunniga personal. Det finns ett stort "normalhästmaterial" på anläggningen vilket passar om man gör vetenskapliga studier.

Genom att även sätta sensorer på ryttarnas hjälmar går det att få ut ännu mer data om hästens sätt att röra sig. Sensorer kan också sättas på benskydd för att mäta hästens aktivitet i hage och stall.

– Vi vill också göra fler studier i ridkonst. Man kan räkna på omhoppningsvägar i hoppning till exempel och det går att mäta tygelkraft med hjälp av sensorer, där ska vi samarbeta med SLU. Det finns stora möjligheter med den nya tekniken, säger Karin Morgan.

En annan idé är att fästa sensorer på vanliga benskydd för att kunna undersöka hästens rörelsemönster i både hage och stall - både för att hitta tecken på hälta eller ojämna rörelsemönster.

SE MER: Se ATL TV:s reportage om nya sensorer på hästgrimman:

Ridskolan Strömsholm vill kunna räkna ut ännu bättre foderstater tack vare sensorer som mäter hästarnas aktivitet. Målet är att även arbetsmiljön i både stall och ridhus ska bli bättre med ny teknik som testas på anläggningen just nu.

Sensorer som mäter damm, fukt och hästarnas rörelser testas på Ridskolan Strömsholm.