Sara Johansson

Jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski, jordbruksministerrådets ordförande Maria do Céu Antunes och Frans Timmermans, EU-kommissionär med det övergripande ansvaret för den gröna given, håller presskonferens om överenskommelsen.

large_717912a4-5d09-4088-b3d2-0ebc827a4c2d.jpg

medium_717912a4-5d09-4088-b3d2-0ebc827a4c2d.jpg

small_717912a4-5d09-4088-b3d2-0ebc827a4c2d.jpg

thumbnail_717912a4-5d09-4088-b3d2-0ebc827a4c2d.jpg

717912a4-5d09-4088-b3d2-0ebc827a4c2d.jpg

Fredag eftermiddag satte representanterna för EU-länderna, EU-parlamentet och EU-kommissionen till slut punkt för förhandlingarna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Fast punkten sattes i blyerts, då medlemsländernas jordbruksministrar måste ge sitt stöd till överenskommelsen vid det jordbruksministerråd som inleds i dag, måndag, för att förhandlingarna ska anses vara helt avslutade.

Vilka miljö- och klimatkrav som ska ställas på stödmottagande lantbrukare har varit ett genomgående tema, och stötesten, i förhandlingarna. Nu är parterna ense om att 25 procent av direktstödsdelen av stöden ska öronmärkas för ettåriga ersättningar med syfte att främja miljö, klimat eller djurvälfärd. Då detta är en ny form av stöd som det är upp till lantbrukarna att söka behöver medlemsländerna under de två första åren, 2023 och 2024, bara använda 20 procent av budgeten, och de kan använda de pengar som blir över till annat. 35 procent av landsbygdsprogrammet måste gå till miljö- och klimatåtgärder. Hälften av kompensationsstödet får räknas som sådana åtgärder.

Det blir inget obligatoriskt stödtak, men minst 10 procent av direktstöden måste på något sätt omfördelas från de största mottagarna till små och mellanstora jordbruk. Medlemsländerna har en hel del flexibilitet i hur det ska göras. Det blir också upp till medlemsländerna att bestämma hur de vill tillämpa kravet på att jordbruksstöden bara får gå till aktiva lantbrukare. De får dock inte utesluta deltidsbönder eller lantbrukare som även har andra verksamheter.&nbsp;<h2>13 procent kopplade stöd</h2>13 procent av direktstöden får kopplas till specifik produktion, plus 2 procent om det handlar om odling av proteingrödor. 3 procent av direktstöden måste gå till unga lantbrukare. Det kommer även fortsatt att vara möjligt för medlemsländerna att flytta pengar mellan budgetarna för direktstöden och landsbygdsprogrammet, med 25 procent i vardera riktningen som grundprincip. Överföring från landsbygdsprogrammet till direktstöden kan ökas med 15 procent om de ska användas för miljö- och klimatåtgärder, och med 2 procent om de går till unga lantbrukare.

Vilka grundvillkor som ska gälla för att få jordbruksstöd överhuvudtaget var några av de svåraste knutarna att lösa. Sverige kan vara nöjt med att kravet på växttäcke ger undantag för regioner där växtperioden är kort på grund av långa vintrar. Kravet på växtföljd ger undantag för regioner med mycket skog, på samma sätt som stora delar av Sverige är undantaget från motsvarande förgröningskrav i dag. Minst fyra procent av en stödmottagares åkermark måste avsättas för så kallade miljöytor, med variation inbyggt ifall en del av ytan används för kvävefixerande grödor.EU-parlamentet har insisterat på att även regelverk kring arbetsmiljö och arbetsvillkor ska ingå i grundkraven för att få jordbruksstöd. Det landade i en kompromiss där den som brutit mot arbetsmiljöregler ska få avdrag på stöden. Hur det ska fungera i praktiken är inte klart.&nbsp;

<h2>Mycket arbete återstår</h2>Sedan den förra EU-kommissionen presenterade <a href="https://www.atl.nu/hogan-stodnedskarningar-fran-60-000-euro">sitt förslag för en ny jordbrukspolitik</a> har dess efterträdare introducerat en rad mål inom ramen för den gröna given, bland annat minskad användning av växtskyddsmedel och ökad ekoproduktion. Om, och i så fall hur, de målen ska kopplas till jordbrukspolitiken har varit en knäckfråga där medlemsländerna varit tveksamma till att bygga in mål som ännu inte finns i någon annan lagstiftning, och där det inte gjorts några konsekvensutredningar.&nbsp;Parterna enades till slut om en formulering där EU-kommissionen uppmanas att vid bedömningen av medlemsländernas strategiska planer göra en analys av om de är i linje med EU:s miljö- och klimatlagstiftning, och om de bidrar till målen i <a href="https://www.atl.nu/eu-satter-hoga-mal-for-miljovanligare-jordbruk">Jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald.</a>Även om jordbruksministrarna ger grönt ljus i dag återstår fortfarande de formella besluten i EU-parlamentet och ministerrådet. Det krävs också ett omfattande arbete med de många detaljerna i regelverket.

LÄS MER OM CAP-REFORMEN<a href="https://www.atl.nu/just-nu-ingen-overenskommelse-om-cap">Ingen överenskommelse om Cap</a><a href="https://www.atl.nu/eu-satter-hoga-mal-for-miljovanligare-jordbruk">Höga mål för miljövänligare jordbruk</a>

Omfördelning av stöd och öronmärkning för miljö- och klimatåtgärder i preliminär överenskommelse om den nya jordbrukspolitiken.

Preliminärt grönt ljus för framtidens jordbruksstöd.

Parterna överens om Cap

Politik

Omfördelning av stöd och öronmärkning för miljö- och klimatåtgärder i preliminär överenskommelse om den nya jordbrukspolitiken.