Anders Fällman

Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 6/2020. <a href="https://www.lantmannen.nu/prenumerera/">Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!</a>

Bra snurr på en trimmad spannmålsodling på närmare 1 000 hektar, höstveteskördar på mellan åtta och nio ton och låga rörliga kostnader var inte nog för att arrendatorerna Håkan och Anna Bodin i södra Uppland skulle känna sig säkra in i framtiden. De vässade och trimmade och tog nya arrenden.

– Vi ansträngde oss att bli bättre och bättre och det blev vi nog, men det blev ändå inte mer pengar i plånboken, konstaterar Anna Bodin.

– Ett spannmålspris på 1,40 kronor kändes inte komfortabelt in i framtiden, vi skulle ha behövt 1,80 för att känna oss säkra, fyller Håkan Bodin i.

Flera gånger låg papper för omställning av djurhållning och växtodling på köksbordet och flera gånger åkte materialet i papperskorgen. Anna Bodin ville börja med djurdelen och sedan ställa om växtodlingen i ett andra steg. Håkan var tveksam men i december 2016 bestämde man sig.

– Vi kom fram till att nu satsar vi och ställer om allt på en gång, säger de båda.

Bäddarö har lagt om från konventionellt till eko.

2017 inleddes förberedelserna med planering av maskinbehoven och växtodlingen under karensåren 2018 och 2019. Valet mellan att certifiera enligt Krav eller EU-ekologiskt var inte principiellt.

– Vi säljer en del till Dalviks Kvarn, men det blev Krav eftersom vi säljer det mesta till Lantmännen, som enbart jobbar med Krav, säger Anna Bodin.

Flera aktörer är ackrediterade besiktare och kollegor rekommenderade Kiwa som besiktare. Certifieringen, som tar hänsyn till arealen inkluderar även djurhållningen och har kostat 11 000 kronor per år hittills.

Håkan Bodins far Stig kom tillsammans med sina söner som arrendatorer till Bäddarö 1983 och 1996 tog Håkan och Anna över. Nu baseras driften på fyra arrendegårdar plus 60 egna hektar. Bäddarö är boplats och driftscentrum med torkanläggning, verkstad och byggnader för djurhållning. Att arrendekontrakten löper på fem till tio år är en styrka.

En anpassad vallareal på cirka 70 hektar till dikobesättningen fanns redan. Nu skulle en rationell spannmålsodling på cirka 950 hektar med höstvete som dominerande gröda ersättas med fler grödor på en mindre totalareal, totalt 720 hektar varav 610 under plog. Avståndet till mest avlägsna fält sjönk från tre mil till fem kilometer och det betyder mycket.

Det var nödvändigt att dra ned på arealen eftersom övergången från plogfri odling och direktsådd till fler körslor i en ekologisk växtodling skulle kräva större maskininvesteringar än man var beredd att göra.

Ogräsharvning och insådd av frövall i höstvete med en Einböck ogräsharv, utrustad för frösådd.

Budgeten för anpassningen av maskinparken sprack när man bestämde sig för att bli kompletta från start. Budgeterade 300 000 kronor plus intäkterna från försäljningen av en Rapid, en Hardi Twin-spruta, en Tive WingJet 6024 och två vagnar räckte inte för att täcka investeringen i en Cameleont, en begagnad Concord, en delburen plog och en ogräsharv. Dessutom ska Concord-maskinen säljas och ersättas med en andra Cameleont och då bedöms slutnotan landa på runt 450 000 kronor.

Förkalkylerna för dikor och växtodling särhölls. Djuren bedömdes generera ett netto som efter omläggningen är cirka 300 000 kronor bättre. Alla tjurkalvar och ungefär hälften av kvigkalvarna säljs som livdjur och man får bra betalt för utslagskor som säljs via Upplandsbonden.

Växtodlingen bedömdes ge cirka 2 000 kronor per hektar bättre TB 3. Kalkylen inkluderade ekostödet på 1 500 kronor per hektar, ett snittpris på 2,50 kronor för spannmålen och att höstvetet ger 5 ton.

De kunde teckna kontrakt som gav avsättning av så gott som hela skörden, undantaget oljeväxterna, som ekologisk utsädesråvara under karensåren 2018 och 2019. Inte bara korn, havre, rågvete och höstvete utan även röd- och vitklöver, ängssvingel, ärter och åkerbönor.

– Det var nästan en förutsättning för att klara ekonomin under karensåren, anser båda.

Nu är karensåren över och från i år kommer man att bara odla utsäde av höstvete, ängssvingel, vitklöver och rödklöver. Även i ett upplägg med plogbruk behöver man ha en tydlig strategi i grödvalen och växtföljden om man vill odla utsädesråvara. Det är viktigt med art- och sortrenhet och växtodlingen skulle bli extremt krånglig med lika många grödor i utsädesodling som under karensåren.

– Vi lekte med tanken att blockindela totalarealen med var sin växtföljd, men det skulle bli för plottrigt.

Det är tveksamt om man fortsätter odla vitklöver som gröngödslingsgröda. Håkan har redan sett att baldersbrå kommer igen efter en avputsning, när det är försommartorrt.

Paret Bodin känner inte att deras omläggning har dålig timing nu när efterfrågan på ekologiskt har sjunkit samtidigt som fler ställer om.

– Just nu är marknaden skakig, men vi tror att efterfrågan återhämtar sig och vi känner att det kan fungera om vi lyckas hålla skördenivåerna uppe.

– Nu gör vi vår första odlingssäsong på riktigt, ler Håkan Bodin.

Det finns inga tankar på att lägga ribban på en extensiv nivå i det ekologiska upplägget. Ambitionen är prydliga odlingar av avsalugrödor som avkastar höga skördar och ger bra odlingssäkerhet.

– Vi tror på vår grundidé och vår rådgivare anser att den är stark, säger båda.

Den strategin byggs på några grundelement. Det måste finnas grödor i växtföljden som ligger minst två år. Man kommer att plöja och harva innan sådden som görs med 25 centimeters radavstånd, GPS-assisterat med RTK-noggrannhet för att kunna återkomma med precis radhackning och myllning av gödning.

– Vår bana som ekoodlare startade bra, trots torkan 2018, säger Håkan. Den djupa myllningen av gödning på våren gav fint höstvete. Myllningen innebar även att skorpan bröts och det blev en bra mineralisering.

Håkan Bodin har alltid reagerat på fält som är översvämmade av tistel och andra ogräs och han säger rakt ut att han skulle se det som ett misslyckande om man hamnade i den sitsen.

Han säger att det krävs fler körslor om man ska lyckas med det som deras kalkyler för övergången till ekologiskt bygger på. Utvägen att spruta finns inte längre. Men med omläggningen försvann en årlig utgift på närmare en miljon kronor för kem och så mycket dyrare blir inte drivmedelsnotan, resonerar Håkan Bodin.

Bäddarö har redan fått känna på hur brutal odlingen av höstoljeväxter utan tillgång till bekämpningsmedel kan vara. Så gott som hela arealen av höstraps förstördes av skadedjur efter uppkomst och såddes om med höstrybs.

<h3>Bodins värld</h3>Bolagsform/driftsform: Bodavik AB och en enskild firmaArrenderar: 4 gårdar, i södra Uppland, intill Mälaren: totalt 720 haÄger: 60 ha åkerDikobesättning: 95 kor (Korsningsbesättning med renrasiga tjurar, Angus, Hereford och Simmental)Gör jobbet: Anna, Håkan, en heltidsanställd, en timanställd under skörd och en F-skattare under vår och höstFrån i år är både djuren och växtodlingen omlagd enligt Kravs regelverk.Ekonomin i grova drag efter omläggningen:Cirka 300 000 kronor bättre netto på kornaCirka 2 000 kronor/ha bättre netto i odlingen av avsalugrödorGrödor: Slåttervall, frövall av ängssvingel och rödklöver, höstvete, rågvete, maltkorn, grynhavre, ärter, åkerbönor, vitklöver, höstrybs och höstraps<h3>Maskiner efter omläggning</h3>JD 8430, 7820, 7730, 6930Volvo BM L70 FCarrier, 6,5 mSwift, 5,6 mVäderstad NZA, 10 mCambridgevält, 12,3 mTröska JD T670, 30 fot1 Multiva, 25 m3 och 2 st Palms, 20 m3Frötorkar i äldre kärrorRolland RS6 (2-steg)Vallkedja: Lejer in hela kedjanKuhn balrivare 2060Har köpt: Kverneland: delburen sexa (en buren femma fanns redan)2 st Cameleont, 8 m och Einböck Pneumatic Star med frölåda, 12 mHar sålt: Kombi Rapid, 6 m, Hardi Twin, 24 m, Överum Wing Jet 6024, 24 m, Väderstad Concord, 8 m, Slåttermaskin och strängläggare<h3>Bodins tips</h3>• Var nyfiken• Prata med erfarna• Granska egna förutsättningar• Bra att ha avsättning till mycket vall• Vad har jag i maskinväg som passar?• Gör realistiska förkalkyler• Gör omställningen till 100 procent. Det tvingar fram fullt fokus och eliminerar slarv.

Dikornas foderbehov och fröodling bidrar till en växtodling som hämmar tistel och ger en jämnare arbetsfördelning mellan vår och höst. Det och tron på en bättre lönsamhet fick Bäddarö att lägga om till ekologiskt och karensåren har gått bättre än väntat.

”Vi ansträngde oss att bli bättre men det blev ändå inte mer pengar”

Paret Bodin på Bäddarö utvärderar eko-omställningen

Växtodling

Tron på en bättre lönsamhet fick Bäddarö att lägga om till ekologiskt och karensåren har gått bättre än väntat, enligt Anna och Håkan Bodin.