Om någon vill sätta upp en kamera på din mark så måste du ge klartecken.
Övervakningskameror ingår inte i allemansrätten
RÄTTAD. Det kan bli fritt fram att använda övervakningskameror. I alla fall nästan, om man ska tro innebörden i en utredning kring ny lag om kamerabevakning.
Allemansrätten är rätt omfattande – men den gäller inte bevakningskameror. I flera decennier har det funnits ett nästan totalt förbud mot åtelkameror i den svenska naturen. Den som vill sätta upp en kamera är i dag tvungen att söka tillstånd, betala en avgift och sedan vänta i månader tills länsstyrelsen gjort en utredning.
Fritt fram i ny lag
Enligt ett utredningsförslag till ny lag, som föreslås införas nästa år blir det helt fritt för privatpersoner och företag att använda bevakningskameror.
Nu har flera organisationer skickat in sina synpunkter på utredarens förslag, bland annat LRF.
”Det bör tydliggöras i lagstiftningen att i fall där tillstånd eller anmälan inte krävs för kamerabevakning, bör generellt sett kameraanvändningen innefatta ett medgivande av fastighetsägaren”, skriver Lantbrukarnas Riksförbund i sitt remissvar.
Också Sveriges Jordägareförbund har påpekat att markägarna inte nämns i utredningen.
”En stor del av kamerabevakningen sker troligen på fastigheter som ägs av den som utför bevakningen. I de fall som detta inte är fallet bör kamerabevakning föregås av samråd och tillstånd från markägaren”, skriver Sveriges Jordägareförbund.
”Enligt äganderätten har markägaren full rådighet över sin mark och denna kan komma att påverkas genom kamerabevakning. ”
Allemansrätten begränsar
Trots att allemansrätten ger oss stora rättigheter när det gäller att uppehålla sig på andras mark så finns det begränsningar.
Det här påpekar också Sveriges advokatsamfund i sina synpunkter på utredarens förslag.
”Det är Advokatsamfundets uppfattning att det inte ingår i allemansrätten att utan markägares eller annan rättighetsinnehavares tillstånd bedriva kamerabevakning på annans mark.”
LÄS MER: Drönare får klartecken av riksdagen
Samma uppfattning har också miljörättsjuristen Nils Hallberg på Naturvårdsverket.
– Man får lov att promenera fram till ett träd på någon annans mark. Men allemansrätten slutar så fort man börjar sätta upp saker i trädet, säger Nils Hallberg vid Naturvårdsverket.
– Det är samma sak att det är okej att gå omkring med en spade. Men när man sätter ner den i marken har man gått för långt.
Nya regler kan locka användare
De friare reglerna för åtelkameror kommer troligen att locka ut många nyfikna användare i naturen. Eftersom det handlar om en helt ny lag så kommer det att vara lite osäkert i början exakt vad som gäller.
I sitt remissvar så ger Sveriges Jordägareförbund ett exempel på osäkra regler.
”Uppsättande av kameror kan leda till problem vid till exempel skogsavverkning eftersom skador på kameror kan uppstå om ett träd med en kamera fälls, vilket i sin tur kan leda till skadeståndskrav riktade mot markägaren”, skriver Sveriges Jordägareförbund.
Förvånade reaktioner
På Justitiedepartementet är man överrumplad av frågan om krocken mellan allemansrätten och användningen av övervakningskameror.
– Frågan om allemansrätten också kan ge enskilda rätt att sätta upp kameror utan markägarens tillstånd är en typ av fråga som inte regleras av vare sig dagens kameraövervakningslag eller i föreslaget till den nya lagen, säger Mattias Råbe, rättssakkunnig vid grundlagsenheten på Justitiedepartementet.
– Vi får se om det finns anledning att beröra detta närmare i det fortsatta arbetet.
Utredarens förslag är att lagen träder i kraft i maj nästa år, men det finns ännu inte något lagförslag, och riksdagen har därmed inte kunnat fatta något beslut om en ny lag.
LÄS OCKSÅ: Sabotör gömde stålrör i majsfält
PREMIUM: Låt roboten göra jobbet
PREMIUM: Läge för klipp i Lantmännen