Marcus Frennemark

Grisföretagaren Håkan Tufvesson och länsveterinären Leif Felton

¬– Vi överklagar inte domen, men suggan måste kunna vända sig och röra sig i grisningsboxen, sa länsveterinär Leif Felton vid ett möte med grisbranschen i förra veckan.

Domen han syftade på avkunnades i förvaltningsrätten och innebar att ett grisföretag fick rätt mot länsstyrelsen. Grisföretaget hade fått ett föreläggande från Länsstyrelsen i Skåne att grisningsboxarna skulle utformas så att suggan alltid hade minst 2 meter gånger 0,7 meter liggyta på boxens hela golv samt tillgång till komfortströ på den del av liggytan som utgjordes av spaltgolv. Grisföretagaren överklagade och vann alltså i förvaltningsrätten.

– Numera är det är det alltså rättsligt tydligt att vi inte kan kräva att suggan ska ha tillgång till en viss del av golvet, sa Leif Felton.

Men det finns annat än ytorna i grisningsboxen som djurskyddsinspektörerna intresserar sig för. I takt med att suggorna blivit längre och kullstorlekarna ökat har suggans rörelsefrihet begränsats.

– Vi har sett för många tokiga lösningar där suggan inte kan röra sig. Fixeringsgrind eller dubbla skyddsgrindar är inte okej. Kan inte suggan röra sig, då driver vi ärendet och då vinner vi, sa Leif Felton.

Den andra aktuella stridsfrågan gäller strö i grisningsboxar. Domen i förvaltningsrätten innebär bakläxa på länsstyrelsens krav att djurhållaren ska komfortströ (=strö rikligt) på den del av liggytan som utgörs av spaltgolv. Det räcker att strö för sysselsättning (= strö som räcker ett dygn) i normalfallet. Däremot ska det komfortströs i grisningsboxen veckan före och efter grisning samt i de fall boxgolvet är strävt eller om suggan har skador.

Skakigt mellan företagare och länsstyrelsen

Informationsmöte i Kristianstad hade samlat ett 60-tal deltagare och sannolikt fanns en majoritet av Skånes grisproduktion representerad i lokalen. Att relationen mellan branschen och länsstyrelsens djurskyddsinspektörer inte är den allra bästa blev tydligt. En grisföretagare, som numera har överlåtit sin verksamhet, talade om djurskyddsinspektionerna som ett ständigt orosmoment trots välskött verksamhet.

Leif Felton försäkrade å sin sida att den övervägande delen av företagen är välskötta:

– De flesta behöver inte vara rädda, men det finns enstaka gårdar som inte skulle hålla på med gris, sa han.

Leif Felton, länsveterinär, och Paula Hultgren, stf chef för djurskyddsinspektörerna i Skåne.

<h3>Stor anspänning inför inspektion</h3>

Håkan Tufvesson, grisföretagare med 1700 suggor i produktion, och bygge på gång för ytterligare 600, beskrev anspänningen inför en djurskyddsinspektion som aviseras någon timme i förväg. Allt skulle gås igenom, men diskussionen blev respektfull och det digra protokollet utan anmärkning.

– Det var en positiv rapport och jag blir nästan rörd när jag tänker på det, men varför ska det vara sådan spänning, sa Håkan Tufvesson.

När han nu ska bygga nya suggplatser så fick han nya besked i förprövningen.

– Varför får jag inte genom förprövningen när reglerna är detsamma som förra gången jag byggde? Svaret jag får är att ”vi tolkar dem annorlunda”. Det känns som att i varenda möjlig gråzon ska länsstyrelsen driva det rättsligt så långt det går, sa Håkan Tufvesson, och fick kraftiga applåder.

– Vi försöker vara så förutsägbara och tydliga vi kan, men vi vill helst att lagstiftningen ska vara tydlig, var länsveterinär Leif Feltons besked i frågan.

Bilden har inget med händelsen att göra. Arkivbild på grisar.

Grisföretagen efterlyser förutsägbarhet. Länsstyrelsen prövar oklarheter rättsligt eftersom lagstiftningen är otydlig. Det skapar oro och ökade kostnader för grisföretagarna.Brottningsmatchen mellan grisbranschen och Länsstyrelsen i Skåne fortsätter.

Brottningsmatchen mellan grisbranschen och Länsstyrelsen i Skåne fortsätter.