Birgitta Sennerdal

Sommaren 2016 började Artskyddsförordningen för första gången tillämpas systematiskt i Sverige. Förordningen är en del av Sveriges implementering av EU:s naturvårdsdirektiv och skulle ha tillämpats långt tidigare. Sverige har fått kritik från EU-kommissionen för att inte ha gjort det.

Samtidigt som den började tillämpas, bad dock Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket regeringen om att göra en översyn av förordningen för att säkerställa att den är ”tillämpbar, effektiv och rättssäker”. Men än så länge har ingen översyn påbörjats.

– Den behövs fortfarande, säger Åsa Lundberg som är samordnare för Skogsstyrelsens tillsynsarbete.

Under tiden har myndigheterna tillämpat Artsskyddsförordningen ändå, enligt riktlinjer som de gemensamt tagit fram.

Det har resulterat i att totalt 84 avverkningar stoppades 2016, helt eller delvis, med hänvisning till Artskyddsförordningen. Under 2017 och 2018 var siffrorna 194 respektive 151. Fram till juni i år var antalet ärenden 53.

Som siffrorna ser ut hittills i år kan det innebära en minskning i antalet stoppade avverkningar.

– Vi är i ett osäkert läge där vi inte vet hur man ska hantera det. Att vi inte fått ett uppsving i antalet stoppade avverkningar speglar detta, säger Gunnar Lindén som är ansvarig för naturvårdsfrågor på LRF Skogsägarna.

<h3>”Förbuden är slumpmässiga”</h3>

Han påpekar att om Artskyddsförordningen tillämpades konsekvent skulle det vara många fler förbud.

– Förbuden speglar inte läget i skogen, utan är slumpmässiga och beroende av tips som kommer in, säger Gunnar Lindén.

Åsa Lundberg på Skogsstyrelsen säger dock att det inte skett någon förändring i myndighetens sätt att arbeta.

– Antalet ärenden kan variera ganska mycket mellan åren, särskilt de mer ingripande besluten. Det är beroende på om det kommer in några sådana ärenden, säger hon.

De allra flesta beslut är enligt Skogsvårdslagen och innebär inga totalstopp för skogsägaren. Ofta handlar det om att avverkningen inte får göras under fåglarnas häckningsperiod. Enligt Skogsvårdslagen måste också en markägare tåla att skog undantas från skogsbruk om det krävs för att klara hänsynen till bland annat djur och växter.

Några fall är beslut med stöd av Miljöbalken. Då är kraven på hänsyn i de flesta fall större än vad skogsägaren ”får tåla” ekonomiskt.

De senaste åren har flera ärenden överklagats, av både skogsägare och myndigheter. Men domarna som kommit har inte påverkat Skogsstyrelsens sätt att jobba.

– Vi tittar på ärendena och de som avgjorts i högsta instans har gett en viss vägledning i vår hantering, men vi har inte ändrat våra riktlinjer, säger Åsa Lundberg.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har dock beslutat att göra en översyn av sina gemensamma riktlinjer och då kommer domstolsprocesserna att tas i beaktande.

Enligt Januariavtalet är också en översyn av Artskyddsförordningen utlovad av regeringen.

<h3>Översyn av artskyddsförordningen</h3>Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning. En utredning ska ske 2019-2020. Källa: Januariavtalet; En sakpolitisk överenskommelse mellan MP, S, C och L<h3>Fakta domstolsärenden:</h3>• Augusti 2019. Mark- och miljödomstolen i Östersund beslutade att en markägare i Hälsingland har rätt att avverka sin skog. Domstolen ändrar därmed Skogsstyrelsens beslut om avverkningsförbud på grund av förekomst av lavskrika.• Juli 2019. En markägare i Uppland som inte får avverka med hänvisning till Artskyddsförordningen har rätt till ersättning från staten, enligt en dom från Mark- och miljödomstolen. På marken finns en spelplats för tjäder.• Januari 2019. Två markägare i Småland stämmer staten sedan en avverkning stoppats med hänvisning till Artskyddsförordningen. På marken finns orkidéarten knärot. • December 2018. Mark- och miljööverdomstolen ger Skogsstyrelsen rätt när den begränsade en avverkning i Västra Götaland. I området finns en spelplats för tjädrar. Men enligt domstolen har fastighetsägaren rätt till ersättning om ett beslut innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. • Februari 2017. Mark- och miljööverdomstolen dömde till markägarens fördel i målet om avverkning i en skog där det finns bombmurkla. Ärendet återförvisades till länsstyrelsen i Värmland. Markägaren får avverka om denne visar den frivilliga hänsyn som han angett i avverkningsanmälan.Fotnot: Mark- och miljööverdomstolen är högsta instans för denna typ av ärenden.Källa: ATL:s arkiv och Skogsstyrelsen

Upp emot 500 avverkningar har stoppats helt eller delvis sedan Artskyddsförordningen började tillämpas i Sverige. Flera fall har blivit domstolsärenden. Men ännu har ingen översyn av förordningen påbörjats.

Flera fall har blivit domstolsärenden – men ingen översyn av artskyddsförordningen har påbörjats.

Otydlig förordning har stoppat 500 avverkningar

Lantbruk

Flera fall har blivit domstolsärenden – men ännu har ingen översyn av förordningen påbörjats.