I olika rapporter har Svenskt näringsliv, Företagarna och inte minst Konkurrensverket visat hur offentliga organisationer och bolag konkurrerar med privata företag på ett felaktigt sätt. Den här osunda konkurrensen sker till exempel genom att varor och tjänster direkt eller indirekt subventioneras med skattemedel.

En förklaring kan vara att kommunala och statliga organisationer har marknadsanpassats och får in extra pengar till en ofta ansträngd budget. Samtidigt har stängda verksamhetsområden öppnats för konkurrens från privata aktörer.

Det innebär att privata och offentliga aktörer allt oftare konkurrerar med varandra. Risken är uppenbar att privata företag konkurreras ut och i värsta fall tvingas att lägga ned.

För några år sedan tittade Hushållningssällskapet vad de olika länsstyrelserna erbjöd och marknadsförde på sina hemsidor. Mer än hälften av dem arbetade med tjänster som också utfördes av privata aktörer. Det finns andra exempel där gemensamma medel används till att på ett tveksamt sätt konkurrera med privata företag. Framförallt gäller det tjänster som erbjuds till lantbrukare och skogsägare.

På Skogsstyrelsens hemsida finns erbjudande om allt från motorsågskörkort till skogsbruksplaner och värderingar. Det finns mängder av privata företag som erbjuder samma tjänster. Varför ska Skogsstyrelsen lägga resurser på denna typ av verksamhet?

Några klick bort väntar Länsstyrelsen i Västra Götaland med sitt breda rådgivnings- och kursutbud. Som lantbrukare kan man kostnadsfritt ta hjälp av ett 20-tal rådgivare med allt från ekologisk odling till landsbygdsturism.

Det är inget fel på rådgivarnas kompetens eller förmåga vare sig hos länsstyrelsen eller hos Skogsstyrelsen. Tvärtom är de erkänt duktiga. Problemet är att rådgivningen utförs med direkt eller indirekt stöd av statliga medel. Det finns flera exempel på fall där privata rådgivningsbolag tvingats bort av länsstyrelsens gratisrådgivning.

Inom det gröna näringslivet är denna utveckling inte bara negativ ur perspektivet att företag konkurreras ut med hjälp av medel från t ex landsbygdsprogrammet. Många myndigheter har också som sin huvudsakliga uppgift att utöva olika former av myndighetskontroll.

Det uppstår osäkerhet, problem och missförstånd när en och samma myndigheter är både kontrollant och rådgivare. Ena dagen kontroller med eventuella sanktioner och den andra dagen rådgivning. Det säger sig självt att det inte är någon bra situation för vare sig lantbrukaren eller för tjänstemannen/rådgivaren.

Lösningen är enkel. Myndigheter ska ägna sig åt att på ett professionellt sätt utöva den myndighetskontroll som är nödvändig och behövd.

Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och länsstyrelserna ska inte ägna sig åt verksamheter som privata aktörer kan utföra lika bra eller bättre! Jag är övertygad om att den rågången blir bäst för alla i det långa loppet.

Förbundsdirektör Hushållningssällskapens förbund

Osund konkurrens breder ut sig i samhället. Tyvärr blir det allt vanligare även inom det gröna näringslivet. Det finns flera skäl att motverka den här utvecklingen skriver Jesper Broberg i sin krönika.

Osund konkurrens breder ut sig indirekt eller direkt med hjälp av statliga medel skriver hushållningssällskapens Jesper Broberg.