Eva Westin

– Cognac, pata negra, parmesan och champagne. Räcker det som svar?

Thomas Berglund bollar tillbaka frågan om varför han hoppas på att gårdens flaggskepp, Wrångebäcksost, ska få en skyddad ursprungsbeteckning i EU, SUB. Han ser det som en entrébiljett till den europeiska ostmarknaden. Och som en fjäder i hatten.

– Den kan öppna dörrar. Det är det finaste märket du kan ha på din produkt.

Wrångebäcksost registrerades som varumärke 1889 och tillverkades fram till 1961. Då stängdes ysteriet, precis som många andra småskaliga ysterier i Sverige. 2008 återupptogs produktionen enligt originalrecept.

– Anledningen var att vi inte ville vara bulkproducenter inom jordbruksnäringen längre, säger Thomas Berglund.

Av samma skäl hoppas han på en skyddad ursprungsbeteckning i EU.

– Det handlar om att vi ska förädla det vi producerar på gården, höja värdet på det, så att det på sikt blir lönsamt att producera mjölk.

På Almnäs finns 350 kor som ger tre miljoner kilo ekologisk mjölk årligen. 20 procent går till osttillverkning. Resten säljs till Skånemejerier. Ostproduktionen ligger på 50 ton per år, varav 35-40 ton är Wrångebäcksost.

När produktionen av Wrångebäcksost återupptogs 2008 användes osthyllorna från det gamla mejeriet och därmed fördes bakteriekulturerna över till den nya osten. – Jag brukar säga att vi har en obruten bakteriell kedja sedan 1860, säger Thomas Berglund.

– Jag skulle säga att det är en ost som har en hög grad av komplexitet i arom och smak. En textur som är väldigt krämig, trots sin långa lagringstid.

När produktionen återupptogs 2008 användes osthyllorna från det gamla mejeriet och därmed fördes bakteriekulturerna över till den nya osten.

– Det var lite tur. Jag brukar säga att vi har en obruten bakteriell kedja sedan 1860.

En ansökan om skyddad ursprungsbeteckning kan inte göras av ett företag eller en enskild tillverkare. Därför har Hushållningssällskapet Skaraborg gått in som huvudman och bakom ansökan står formellt den ideella föreningen Ost från Guldkroken, som bland annat består av Hjo kommun, hembygdsföreningen, kunder och privatpersoner.

– Medlemmarna är hämtade ur svärmen omkring oss, förklarar Thomas Berglund.

Ost från Guldkrokens ansökan om skyddad ursprungsbeteckning lämnades in till Livsmedelsverket för ett år sedan. Efter att ha gått på remiss till svenska branschorganisationer har den i dagarna skickats vidare till EU-kommissionen. Thomas Berglund räknar med att ett besked från EU kan komma under 2019.

– Skulle vi inte få det går livet vidare, men det hade varit ett roligt erkännande.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sankt-avgift-for-ursprungsmarkning/">Sänkt avgift för ursprungsmärkning</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/livsmedelsforetagen-varnar-for-matnationalism/">Oro för matnationalistisk trend </a>[bild]

<h3>Almnäs Bruk</h3>Ägare: Familjen Berglund.Antal anställda: 25.Areal: 3500 hektar, varav 2/3 skog och 1/3 åker och bete.Verksamhet: virkeshandel, jord- och skogsbruk, eldistribution och uthyrning.Osttillverkning: 50 ton per år. Gården har 350 kor, som ger 3 miljoner kilo mjölk, varav 80 procent säljs till Skånemejerier.Omsättning: 65 miljoner kronor.

Wrångebäcksost från Hjo är ett steg närmare matens Hall of Fame. – Att få sin produkt urspungsskyddad är att släppas in i finrummet. Det finns ingen svensk ost som har den beteckningen, säger Thomas Berglund, VD, Almnäs Bruk.

Osten som vill in i finrummet

Politik

Wrångebäcksost från Hjo är ett steg närmare matens Hall of Fame. – Att få sin produkt urspungsskyddad är att släppas in i finrummet. Det finns ingen svensk ost som har den beteckningen, säger Thomas Berglund, VD, Almnäs Bruk.